”Vi har inga chefer, vi har Astrid och Gunvor”
Är du svenskspråkig i Helsingfors får du sämre service och vård. På Stengårds sjukhus som svenska riksdagsgruppen besökte i går får patienterna vård på svenska. Partiordförande Carl Haglund är ändå bekymrad.
Äldreomsorg
Orsakerna till försämringarna är strukturella. Personalen däremot brinner för sin sak och gör sitt bästa. När social- och hälsovårdsverket omstrukturerades om halverades de svenska kontakterna i Helsingfors under 2013. Det innebar att svenska socialarbetare försvann in i en tung byråkrati, att vissa funktioner flyttades utom räckhåll för dem som behöver dem, klienter fick vänta för länge på bidrag då den enda socialarbetaren var sjukskriven från januari till april, när personer registreras sköter systemet om att de bli finskspråkiga ...
Listan blir lång när Gunvor Brettschneider (SFP) räknar upp vad som hänt inom social- och hälsovården det senaste året.
I dag arbetar cirka 50 personer med svenska ärenden och de är kringspridda i hela staden. Där det finns ett svenskspråkigt team på tio personer inom hemvården har enbart södra området arton personer i det finska teamet. Det är svårt att rekrytera svensk personal och för tillfället fattas det sex personer i den svenska hemvården. Det saknas en egen budget och det saknas utvärdering och chefer.
Personalen skämtar om att ”vi har inga chefer men vi har ju Astrid (Thors) och Gunvor (Brettschneider)”.
Folk slutar
Oroväckande är att personalen verkar försvinna, de är tjänstlediga, mammalediga eller söker sig till andra jobb.
– Varför slutar de som jobbar i den svenska socialservicen? Är det ett symtom på att det inte är bra? frågar Brettschneider.
Det var ord och inga visor som den svenska riksdagsgruppen fick höra vid sitt midvintermöte som hölls på Stengårds servicecentral i går. Gruppen vill att hemvård på svenska måste kunna erbjudas i alla delar av Helsingfors. Annars blir det svårt att uppnå regeringens målsättning att äldre skall få bo hemma så länge som möjligt.
Partiordförande Carl Haglund är bekymrad.
– Det är oroväckande hur de svenska strukturerna ser ut. Om det finns tomma platser för äldre i Helsingfors borde patienter från Esbo och Vanda kunna utnyttja dem. Här har Marcus Henricssons rapport om svenskt samarbete i metropolen mycket att tillföra, säger Haglund.
Singelhushåll
Men hur går det i äldreomsorgen där det nationella målet för närståendevård är 6–7 procent medan Helsingfors bara når upp till 3,7 procent?
– Vi har inget mål för närståendevården i Helsingfors. Cirka 60 procent av hushållen är singelhushåll, då går inte matematiken ihop för att satsa på närståendevård, säger chefsläkare Kristina Backlund.
När riksdagsgruppen till sist lyssnade på allmänhetens frågor framgick det att det är så gott som omöjligt att få talterapi om man är svenskspråkig. Det framgick också att det finns tomma platser på de privata svenska servicehemmen medan många äldre är hemma och i stort behov av vård.
Flera röster höjdes för att införa servicesedlar som berättigar till köpta tjänster. Men man borde också rucka på de stränga regler som gör att boenden stängs för att det fattas en halv kvadratmeter i något rum.