Krut har potential att växa
Samtal om graffiti ska locka 4 000 ungdomar till Krutexpo till Helsingfors stadshus i morgon. Samtidigt börjar valet till årets kärngrupp, och tillsammans beskrivs händelserna som ”årets häftigaste ungdomsdag”.
– De unga som vill påverka sin stad borde komma till stadshuset i morgon. Till exempel kommer man att kunna ställa frågor till stadsdirektören. Alla som gör något i vårt samhälle kommer att finnas representerade, från Greenpeace till kommunala tjänstemän, säger Susanne Österlund-Toivonen, ansvarig för Krutexpo.
Krutexpo är den största synliga händelsen. Men det är bara en liten del av det som marknadsförs under samlingsnamnet Krut. Tanken är att helheten ska föra ungdomarna närmare politikerna genom både fysiska möten och sociala medier. I drygt två år har projektet funnits och strukturerna börjar bli allt mer tydliga.
– Det är ett bra projekt som fler och fler upptäcker, men Krut är inte torrt än. Ett problem är att det är svårt att överblicka, eftersom det i dag ligger under centralförvaltningen, ungdomsverket och Utbildningsverket, säger Benjamin Ellenberg, ledamot för SFP i Helsingfors ungdomsnämnd, som tycker att det finns en större potential i Krut.
Efter det första valet 2011 riktades kritik mot valet till Kruts kärngrupp. Då skedde det på samma dag som Finlands svenska skolungdomsförbund arrangerade Kulturkarnevalen plus att anmälningsblanketterna till valet endast fanns på finska. Men nu finns blanketterna även på svenska och valet är sedan ett år tillbaka internetbaserat och pågår under två veckor.
– Helsingfors ville testa något annat än ett ungdomsfullmäktige. Jag tycker det blir bättre och bättre. Det är ett projekt som stöttar en aktiv dialog mellan ungdomar och ett aktivt initiativtagande, säger byråchef Markku Toivonen.
Men alla är inte lika nöjda. På Tölö specialiseringsgymnasium är elevkåren upprörd över den summa pengar som samtliga kommunala skolor får och som ska användas till att stärka sammanhållningen på skolan. I år fick gymnasiet knappt 2 400 euro och det är dessa pengar, som tidigare kallades Ung röst på stan, som numera är en del av Krut. Elevkåren skulle egentligen ha velat lägga pengarna på att köpa en ny tv till samlingsrummet. Ett annat alternativ vore att åter börja servera gröt till skolans elever. Men det säger tjänstemännens Krut-reglemente nej till.
– Det här är stelbent byråkrati som inte leder till något gott. I stället får vi lägga pengarna på bio- eller teaterbesök, men jag tycker inte att det på långa vägar har samma sammanhållande effekt som våra idéer skulle få, säger Titus Wahlgren, aktiv i skolans elevkår.
I dagarna har elevkåren skickat in sina invändningar till Björn Månsson, gruppledare för SFP i Helsingfors.
– Jag ska föra fram det här till fullmäktige. Spontant tycker jag det låter som att det är lite väl strikta regler, säger han.
Även Benjamin Ellenberg tycker att pengarna borde kunna användas på ett klokare sätt, och på sikt skulle han vilja se en förändring av hela upplägget.
– Det vore bra om kärngruppen en dag blir ett riktigt ungdomsfullmäktige som låg direkt under centralförvaltningen.
Han tycker också att det är problematiskt att ungdomars bild av Krut blir lidande om det är en bit av delarna som missköter sig. Risken är exempelvis stor att stelbentheten kring Ung röst på stan-pengarna svärtat ner Kruts anseende.
– Jag tror också att det vore bra om Kruts kärngrupp fick tydligare ansvarsområden, även om det inte får bli för stora. Kärngruppen ska till exempel inte besluta om nedläggning av en ungdomsgård eller liknande.