Diametralt olika Natoåsikter bland forskarna
Bland de finska säkerhetsforskarna finns diametralt olika åsikter om Nato. Doktorerna Pauli Järvenpää och Pekka Visuri som ligger så långt ifrån varandra som man kan komma i Natofrågan, möttes i går vid Kadettkårens debatt.
Kadettkåren hade bjudit in två av Finlands ivrigaste akademiska Natodebattörer. Pro Nato-falangen representerades av Pauli Järvenpää som i dag leder ett forskningsprojekt vid Estlands försvarsministerium och som tidigare var chef för Försvarsministeriets försvarspolitiska avdelning. Järvenpää är kandidat i riksdagsvalet för Samlingspartiet.
För Natokritiken stod docenten vid försvarshögskolan, Pekka Visuri.
– Det vikigaste argumentet för ett Finländska Nato-medlemskap är Natos femte artikel som gör de andra Natoländerna skyldiga att försvara ett Natoland som anfalls av ett annat land. En del påstår att Nato saknar kapacitet att försvara Finland, men se bara hur Nato nu har gått in för att stöda de baltiska länderna och Polen. Det är otroligt hur Ryssland den senaste tiden har skramlat med kärnvapen och hur vi har fått en situation där ett land går och lägger beslag på sin grannes marker. Jag tror att ni håller med mig om att det inte är Nato som har varit den aggressiva parten, sade Järvenpää.
Järvenpää dementerade att det skulle vara USA som styr och ställer i Nato.
– Så är det inte. Besluten i Nato kräver konsensus. I Nato väger lilla Islands röst lika tungt som USA:s.
Järvenpää avfärdade också att ett Natomedlemskap skulle tvinga in Finland i amerikanska krig.
– Visst är finländarna är ett hjältefolk, men så stora hjältar är vi inte att vi skulle dra ut i krig för USA:s räkning.
Pekka Visuri sade att han inte är en motståndare till Nato. Det är bara Finland som han inte vill se som Natomedlem.
Paasikivi-Kekkonen-linjen
Visuri påminde om Josef Stalins uttalande hösten 1939 där Stalin misstänkte att Finland inte skulle klara av att hejda utomstående stormakter som ville komma åt Sovjetunionen via finskt territorium. Han påminde också om VSB-pakten och Paasikivi-Kekkonen-linjen som han beskrev som "en linje som har fortsatt".
Visuri visade upp strategiska kartor från kalla krigets dagar och påminde om att samma militära hotbilder, sett ur Rysslands synvinkel, fortfarande är aktuella.
Järvenpääs uttalande om att Nato är en sammanslutning för demokratier där mänskliga rättigheter accepteras, kommenterade Visuri med att påpeka att Atlantpakten har varit en hemvist för diktaturer som Portugal, grekiska militärjuntan och Turkiet som genomgått flera militärkupper.
– Dessutom ska vi komma ihåg att USA:s verkliga intressen inte finns i Europa utan i Asien och Stilla havet, sade Visuri.
Att Nato enbart är en försvarsallians stämmer inte, påpekade Visuri och gav som exempel USA:s operationer i Kosovo och när Muammar Khadaffi bombades i Libyen.