"Våldet i CAR handlar inte om religion"
Religiösa ledare i Centralafrikanska republiken vädjar till de stridande grupperingarna att lägga ner vapen och ta steget mot fred. I torsdags beslöt FN att skicka en fredsbevarande styrka till landet som hotar stabiliteten i regionen.
Kyrkans utlandshjälp och den amerikanska regeringen ordnade i veckan ett möte mellan religiösa grupperingar för att inleda en dialog och stödja fredsarbetet. Genom att visa att muslimer och kristna kan samarbeta vill man föregå med exempel, och i tisdags kunde ledarna underteckna ett gemensamt dokument där de fördömer våldet.
– De religiösa ledarna är alla överens om att det här inte är en religiös konflikt, och de strävar efter en öppen diskussion mellan de olika religiösa parterna – religion får under inga omständigheter användas som orsak till våld, säger Aaro Rytkönen i telefon från huvudstaden Bangui i Centralafrikanska republiken.
Han är chef för påverkningsarbetet vid Kyrkans utlandshjälp och på plats i Bangui för att delta i fredsarbetet. Enligt Rytkönen är det viktigaste just nu att inge hopp och en känsla av att landet inte glömts bort – men han påtalar också att det inte bara kan vara vackra ord utan man måste också skrida till verket. Och det är bråttom. I torsdags dödades minst 13 personer när en kristen anti-Balaka-milis attackerade en stad som kontrollerades av grupperingen Séléka.
– Den muslimska befolkningen skriar i praktiken efter hjälp. Största delen har redan lämnat landet och de som är kvar kämpar för sin överlevnad och väntar på att någon ska föra ut dem ur landet, berättar Rytkönen.
Öga för öga
På internationell nivå tog man i torsdags ett steg framåt då FN:s säkerhetsråd enhälligt beslutade att sända 10 000 soldater och 1 800 poliser till Centralafrikanska republiken. De existerande fredsbevararna som finns i landet har satts under ytterligare press efter att Tchad i förra veckan drog tillbaka sina 850 trupper från landet, efter att de anklagats för att bara stödja muslimerna. EU har lovat att skicka 800 fredsbevarare i maj, och de nya FN-trupperna ska anlända i september.
Konflikten som pågår i Centralafrikanska republiken fick sin början i mars i fjol. Då avsattes president François Bozizé av den till största delen muslimska grupperingen Séléka. Vad som följde var omfattande våldsamheter mot den kristna majoriteten, som ledde till en ännu våldsammare hämndaktion – grupper som kallar sig anti-Balaka har skoningslöst attackerat muslimer och drivit dem på flykten.
Rebellgrupperingen Séléka upplöstes officiellt i höstas, men har fortsatt i en lösare form. Den nuvarande ledaren för Séléka, den förre ministern general Mohammed Dhaffane välkomnar FN-beslutet – så länge trupperna garanterar fred.
– Om det handlar om något annat kommer vi inte att godta det, om truppen sätts under centralafrikansk kontroll, om vi förlorar vår suveränitet ... då finns det inget behov för dem att komma hit, säger Dhaffane som tidigare var ordförande för landets Röda Kors till Reuters.
Enormt land att kontrollera
Det är näst intill omöjligt att uppskatta hur många som fått sätta livet till i den pågående konflikten, men Human Rights Watch uppger att det handlar om tiotusentals. Risto Ihalainen, som är rådgivare i humanitära frågor vid Kyrkans utlandshjälp i Finland och som jobbar med ett samarbetsprojekt med Unicef i Centralafrikanska republiken, har sett hur folk tvingats fly för sina liv.
– Omkring nittio procent av alla muslimer har lämnat huvudstaden Bangui och de som är kvar är koncentrerade i två ghetton i staden.
De som lämnat landet har främst tagit sig till Tchad eller Kamerun längs med huvudvägen från Bangui till Bertoua, som säkras av den franska fredsbevarandestyrkan Sangaris. Vägen är landets enda fungerande kontakt med omvärlden – om den bryts riskerar bland annat matpriserna skjuta i höjden.
Interimsregeringen, som vid årsskiftet tog över med president Catherine Samba-Panza i spetsen, har få medel att hantera konflikten. De har bland annat inte kunnat betala ut lön till polisen under det senaste halvåret.
– Det finns ingen fungerande centralmakt, utan det är den fredsbevarande truppen MISCA och de franska soldaterna som ansvarar för att hålla kontrollen. Brott går ostraffade och det leder till överslag.
Ihalainen berättar att muslimernas hem i Bangui rivs ner tegel för tegel för att se till att de inte ska kunna återvända hem. I stället övernattar de muslimer som stannat kvar i härbärgen. Upp till 60 moskéer i landet har bränts ner, och Banguis imam bor hemma hos ärkebiskopen för att vara i skydd.
På en bricka för extremister
Konflikten framställs ofta som religiös, men enligt Ihalainen har motsättningarna sina rötter i socioekonomisk ojämlikhet som till en viss grad följt religionsgränserna.
Centralafrikanska republiken riskerar att skicka svallvågor över hela regionen då grupperingar i grannländerna kan uppleva en skyldighet att försvara de muslimer som nu hotas.
– Det rör sig en mängd rykten om extremistiska gruppers närvaro – men utifrån de diskussioner som nu förs har den uppfattningen stärkts. Det hänger ihop med att det finns inre konflikter inom olika religiösa samfund och vissa imamer som har kontakter över gränserna, säger Aaro Rytkönen.
Gränsen både söderut och norrut existerar i praktiken inte – i norr utgörs den av tät djungel och i söder en flod – och både vapen och människor kan röra sig in i och ut ur landet utan större hinder.
Finns det en risk att landet blir ett nytt Rwanda, Aaro Rytkönen?
– Det pågår en etnisk rensning, så med tanke på det måste man agera. En viss grupp utsätts för stort våld, det är ett enormt problem.
Källor: IHT, Reuters, HRW, IOM, NE, BBC, FNB, TT, Kyrkans utlandshjälp, UNOCHE