Fuktskador i husbolag får känslorna i svallning
Det är lördagsmorgon och vattnet forsar längs köksväggarna, söker sig ner under golvlisterna och snart droppar det också hos grannen i våningen under. Orsaken är grannen ovanför som duschar och plaskar i sitt gamla badrum som saknar fuktspärr.
En torkfirma blixtinkallas, golv, väggar och tak rivs upp. Torkmaskinerna brummar i fyra veckor i tre lägenheter. Sedan står snickare, kakelläggare, elmontörer och rörmokare i tur. Räkningen på 52 000 euro betalas av husbolaget. Under tiden har ingen i de berörda lägenheterna kunnat använda sina badrum.
Grannen högst uppe som förorsakade skadan får ett nytt badrum. Det är isolerat enligt dagens normer, väggar och golv blänker av de nya kaklen, toalettskålen och tvättstället från 70-talet har bytts ut mot nya moderna, för de gamla skadades vid reparationen.
Grannarna under, som fick smutsvattnet i nacken, får snällt vara med och betala, men kanske inte utan knot.
– Vi får mycket samtal om just sådana fall. Det uppfattas som orättvist att en del sköter om sina våtutrymmen och ser till att de är välisolerade, medan andra inte gör det och så uppkommer det stora fuktskador, säger Kristel Pynnönen, jurist på Fastighetsförbundet.
Husbolaget ansvarar, enligt lagen, för att fuktspärren fyller normerna. Därför ankommer det på bolaget att bekosta en ny fuktspärr.
– Men för att komma åt fuktspärren måste golv- och väggkakel rivas. Husbolaget måste bekosta de nya kaklen. Har man haft några specialkakel så får man lov att betala mellanskillnaden. Husbolaget ersätter bara kakel som motsvarar husets basnivå. Också wc-bytta och tvättställ går på husbolaget om de skadats i samband med reparationerna.
Åker snålskjuts
I många hus ser de skötsamma aktieägarna inte med blida ögon på grannar som i praktiken åker snålskjuts. Genom en vattenskada får aktieägaren med det gamla nedgångna badrummet husbolaget att bekosta ett nytt.
Husbolaget är inte helt vapenlöst mot badrumsmarodörerna.
– Man kan vid bolagsstämman, med enkel majoritet, komma överens om att alla badrummen i bolaget ska kartläggas. De aktieägare som själva bekostat sin badrumssanering kan få en gottgörelse när bolaget börjar reparera de bristfälligt isolerade badrummen.
– Man beaktar det när det blir dags för det extra vederlaget som måste erläggas. De som redan reparerat sina badrum kan komma att betala mindre eller helt slippa betala.
– Om det ur bokslutet framgår att huset årligen har stora utgifter på grund av vattenskador, som beror på att det saknas fuktspärr, kan det löna sig att satsa på att åtgärda badrummen.
Lätta metoden ingen garanti
Det pågår just nu något av en boom för stambyten i de äldre stadsdelarna. Samtidigt går debatten het om saneringen ska göras enligt traditionell metod, det vill säga att man går in i väggar och tak och byter rör eller om man väljer rörinfodringsmetoden eller drar rören utanpå väggarna.
Rörinfodringsmetoden är snabbare och kostar kanske bara hälften eller en tredjedel av vad ett traditionellt stambyte kostar. Fastighetsförbundet har ingen officiell åsikt om vilken metod som är att föredra.
– För många aktieägare kommer det dock som en överraskning att badrummen inte åtgärdas vid ett lätt stambyte. Det innebär att huset fortfarande efter stambytet kan ha många lägenheter som saknar ordentlig fuktspärr i badrummen. Det kan betyda att man fortsättningsvis får dras med de dyra fuktskadorna, säger Pynnönen.
– En kombination av traditionell och ny metod är inte en dålig idé. Man kan dra rören utanpå eller infodra dem, men samtidigt lägga ny fuktspärr i badrummen, säger Pynnönen.
Dubbelt så dyrt i Helsingfors
Stambytena är dyra historier och det har visat sig att priserna i Helsingfors kan vara två gånger så höga som på andra orter - exempelvis i Åbo.
– Det är ingen dålig idé att be om offerter också från firmor på andra orter, säger Pynnönen.