The Flying Finn diskvalificeras
Efter att under hela 1920-talet ha dominerat tävlingarna i både lång- och medeldistanslöpning världen över, stoppades Paavo Nurmis lysande karriär abrupt strax innan OS i Los Angeles 1932.
Orsaken var det internationella Friidrottsförbundets (IAAF) beslut att ge tävlingsförbud åt Nurmi för professionalism. IAAF ansåg det bevisat att Nurmi hade tagit emot pengar för att delta i tävlingar.
The Flying Finn, som Paavo Nurmi kallades i USA, hade innan tävlingsförbudet varit storfavorit till att vinna guld i maraton, och han skulle också ha ställt upp på 10 000 meter, där han innehade världsrekordet.
Diskvalificeringen väckte inte oväntat bittra känslor hemma i Finland. Man ansåg att beslutet var ett praktexempel på dubbelmoral och att det stod klart att många kända idrottsmän tog betalt för att ställa upp i tävlingar. Varför skulle då inte Nurmi, som var sin tids kändaste löpare, kunna göra det samma?
I Hufvudstadsbladet 5.4.1932 uttalar sig Friidrottsförbundets ordförande, sedermera presidenten Urho Kekkonen så här:
"Jag önskar dock som min personliga åsikt framhålla att amatörbestämmelserna äro betydligt föråldrade." - "Nu kunna amatörbestämmelserna förliknas vid den så sorgliga förbudslagen."
Diskvalificeringssoppan fick en extra besk krydda av att det ansågs vara den svenske IOK-medlemmen Sigfrid Edström som hade drivit igenom tävlingsförbudet. För det här blev Edström för en tid den säkert mest hatade mannen i Finland. Det sades till och med att många helsingforsare avstod från att åka spårvagn, eftersom Edström var VD för ASEA som hade tillverkat vagnarna.
Nurmiaffären ledde till en allvarlig idrottslig konflikt mellan Finland och Sverige. Efter OS i Los Angeles meddelade Urho Kekkonen att den traditionella landskampen i friidrott mellan Finland och Sverige var inställd tillsvidare. Nästa gång landskampen ordnades var först 1939.
För Paavo Nurmi personligen innebar förbudet att hans internationella karriär var över. Han fick aldrig det OS-guld i maraton som hade varit hans stora dröm i Los Angeles. Däremot hade han vunnit hela nio OS-guld på andra sträckor i tre på varandra följande olympiska spel, ett rekord som Larissa Latynina, Mark Spitz och Carl Lewis senare kom att dela med honom, men som slogs först 2008 av simmaren Michael Phelps från USA.
OS 1952 i Helsingfors innebar en känslosam upprättelse för den flygande finländaren, när han fick äran att tända den olympiska elden till det massiva jublet från ett fullsatt stadion.
Paavo Nurmi betraktas som den största idrottsmannen i vårt land genom tiderna och han förärades statsbegravning vid sin död 1973.
Läs resten av tidningen från 4.4.1932 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.