"Ett brott att jämföra Krim med Kosovo"
De senaste tidernas händelser i Ukraina kommer förhoppningsvis att leda till att EU aktivare riktar uppmärksamheten mot Balkan, säger den kosovanske utrikesministern Enver Hoxhaj, på besök i Finland.
– Den som jämför händelserna i Krim med Kosovos självständighetsförklaring inte bara missförstår nuläget, utan förvränger historien. Situationerna har ingenting med varandra att göra. Det är ett brott att jämföra Krim med Kosovo, säger Kosovos utrikesminister Enver Hoxhaj.
Hoxhaj besökte i går Helsingfors för att träffa sin finländske kollega Erkki Tuomioja över ett lunchmöte. Journalisterna på plats vid den gemensamma pressträffen var framför allt intresserade av vad Hoxhaj anser om att den ryske presidenten Vladimir Putin rättfärdigat annekteringen av Krim genom att jämföra den med Kosovos självständighetsförklaring.
– Man kan göra en lista på flera tiotal punkter med skillnaderna mellan Kosovo och Krim. Men kort och gott kan man säga att det som händer i Krim är en militär aggression, och inget annat.
Bland annat, säger Hoxhaj, föregicks Kosovos självständighet av en lång internationell process, det var inte en annektering, utan en självständighetsförklaring, och Jugoslavien existerade inte längre, till skillnad från Ukraina, som är ett högst existerande land.
Utvidgningströtthet
Krisen i Ukraina har väckt diskussion om EU geopolitiska roll – speciellt i unionens periferier, men enligt Hoxhaj har kosovanernas inställning till EU inte förändrats.
– Absolut inte! Kosovo är, och har alltid varit ett pro-europeiskt land. Kosovo är både geografiskt, historiskt och kulturellt en del av Europa, liksom hela resten av Balkan, säger han till HBL.
Hoxhaj säger att han är medveten om att det finns en "utvidgningströtthet" inom EU – men han ser inte Balkans introduktion i Unionen som en utvidgning, utan som en konsolidering.
– Det som krisen i Ukraina kan föra med sig är att EU tar en aktivare roll gentemot de potentiella blivande EU-länderna på Balkan.
"Kraven från Serbien"
Kosovo och EU har nyligen lagt sista handen vid ett associationsavtal för ekonomi och säkerhet, men den största stötestenen för ett regelrätt EU-medlemskap är fortfarande förhållandet till grannlandet Serbien. Många serbiska politiker hävdar fortfarande att Kosovo är en del av Serbien, även om länderna i fjol lyckades överstiga ett viktigt hinder då länderna skrev på ett avtal rörande den serbdominerade norra delen av Kosovo. Avtalet stipulerar en viss självbestämmanderätt för det nordliga området, som ändå administrativt lyder under Kosovos regering.
Enligt Hoxhaj var avtalet den sista spiken i kistan för den serbiska separatismen i landet.
– Kraven på att norra Kosovo skulle införlivas med Serbien kom i första hand från (Serbiens huvudstad) Belgrad, och inte från serberna i Kosovo.
I fjol dömdes flera kosovoalbanska poliser för att ha misshandlat serber – och det finns uppgifter om att serber inne i landet tvingas "albanisera" sina namn, men enligt utrikesministern finns det inte längre ont blod mellan folkgrupperna i landet. Ett större problem, säger han, är samarbetet med Serbien. I en HBL-intervju sade Serbiens utrikesminister Ivan Mrkic att Serbien aldrig kommer att erkänna Kosovo. Det är ändå oundvikligt att Serbien i något skede erkänner Kosovos självständighet, säger Hoxhaj.
– Jag tror inte att Serbien kan bli EU-medlem utan att erkänna Kosovo.
Enligt Hoxhaj kommer Kosovo antagligen att vara EU-medlem om 7–10 år – en tidtabell som många anser vara väldigt optimistisk.