Skatt här – barnbidrag till Estland
I Västeuropa höjs röster för att begränsa inflyttade östeuropéers rätt till sociala förmåner. – Jag betalar ju skatten och alla avgifterna i Finland, kontrar estländska byggföretagaren Aare Siitsman.
1989 kom Aare Siitsman för första gången till Finland för att jobba på byggen. I dag är han skriven i Finland och pendlar till familjen i Tallinn varje veckoslut. Finskt medborgarskap har han inte ansökt om.
– Passet betyder ingenting efter att Estland blev medlem i EU.
Siitsman arbetar via sitt eget företag i Finland och är socialförsäkrad här. Hans två barn i Tallinn får barnbidrag från Finland.
Drygt hundra euro per barn och månad är en bra summa jämfört med Estlands barnbidrag på 19 euro för det första barnet.
- Grundskola: Gratis i båda länderna.
- Läkarbesök: I Estland gratis för dem med sjukförsäkring, i Finland högst 15 euro.
- Barnbidrag för första barnet: I Estland 19 euro, i Finland 104 euro.
- Föräldradagpenning: I Estland 100 procent av lönen i 18 månader, i Finland i genomsnitt 70 procent av lönen i nio månader.
- Genomsnittlig pension: I Estland 330 euro, i Finland 1 550 euro.
- Inkomstrelaterad dagpenning: I Estland 40-50 procent av lönen i högst ett år, i Finland högst 90 procent av lönen i högst 500 dagar.
-
Försörjningsstöd: I Estland 90 euro, i Finland 480 euro.
Källor: Helsingin Sanomat, FPA
Social- och hälsovårdsministeriet är oroligt för att allt fler människor från andra EU-länder kommer till Finland och får tillgång till de sociala förmånerna. Därför har man startat en utredning om hur Finland kunde hålla fast vid rätten att självt besluta om de sociala förmånerna och vem som ska få dem.
Folkpensionsanstalten FPA har också börjat utreda hur många barn som bor utomlands och får barnbidrag från Finland. Den officiella siffran för fjolåret är 4,8 miljoner euro, men man misstänker att den verkliga summan kan vara större.
Aare Siitsman vill inte att hans barn ska förlora det finländska barnbidraget.
– Jag betalar ju skatten och alla avgifterna i Finland. Men det är klart att staten alltid funderar på hur man kunde spara.
De flesta av Siitsmans kolleger på byggplatsen på Busholmen kommer från Estland. Mait Mägi jobbar för ett estniskt företag och har därför hela sin socialförsäkring i Estland. Igor Zaljaznoi har bott i Finland länge och har en finsk arbetsgivare.
Ingen av dem säger att de sociala förmånerna påverkade deras beslut att komma till Finland.
– Jag kom tillbaka hit när det blev mindre jobb i Estland 2007, säger Siitsman.
I Finland får en byggarbetare upp till tretusen euro i handen i månaden, i Estland cirka tusen.
Finlands system ifrågasätts
Rätten att flytta från ett EU-land till ett annat är en av EU:s grundläggande friheter, säger professorn i socialrätt Pentti Arajärvi.
EU:s medborgare kan endast ha sin socialförsäkring i ett land. Det gäller hela paketet med pension, försäkringar för sjukdom och arbetslöshet, barnbidrag och föräldrapenning.
Flyttar man permanent till ett nytt land ska man få de sociala förmånerna där. Knepigare blir det i fall som Finland och Estland, där många arbetar i ett land och har resten av livet i det andra.
– I de flesta EU-länderna hänger de sociala förmånerna ihop med arbetet. Man är socialförsäkrad där man arbetar. I de nordiska länderna hänger förmånerna ihop med att man bor i landet. Det skapar hela tiden svårigheter för hur man kan anpassa vårt system till det europeiska sammanhanget, säger Arajärvi.
Just den här frågan ska Social- och hälsovårdsministeriet utreda. Pentti Arajärvi tror att det blir svårt för Finland att hålla fast vid sitt boendebaserade system.
Barnbidrag till barn som inte bor i Finland är enligt honom en av de svårare frågorna. Till exempel pension och arbetslöshetsförsäkring däremot hänger naturligt ihop med det land där man betalar skatt.
– Om man arbetar i Finland och betalar skatt, varför skulle man inte få samma skydd som finländarna får? De inflyttade är dessutom billigare än finländarna därför att vi inte behöver utbilda dem.
Jämfört med Östeuropa är de finländska sociala förmånerna på en hög nivå, säger Arajärvi. Men i europeisk jämförelse är vi snarare medeltal.
Både Storbritanniens premiärminister David Cameron och Tysklands förbundskansler Angela Merkel vill begränsa inflyttades rätt till ländernas socialförsäkring. De pratar mycket om arbetslösa: enligt Merkel är det fel att en inflyttad arbetssökande får samma förmåner som en tysk, som blivit arbetslös efter en 30 års karriär.
Också Finland utredning handlar mycket om ”inaktiva” personer från de nyaste medlemsländerna Rumänien och Bulgarien, säger avdelningschef Karin Lindqvist-Virtanen på Social- och hälsovårdsministeriet.
En arbetslös person från till exempel Rumänien får ändå inte tillgång till arbetslöshetsdagpenning så fort man flyttar till Finland, påminner Pentti Arajärvi.
När man talar om EU-medborgare som utnyttjar Finlands system ska man alltså komma ihåg att de flesta arbetar och betalar skatt i Finland.