Forskare varnar för matbrist
När skördarna slår fel och maten inte räcker till drivs hundratals miljoner människor på flykten. Det blir allra dyrast att inte beakta klimatförändringen, säger FN:s klimatpanel.
Klimatpanelen IPCC:s senaste rapport fokuserar på klimatförändringens följder som tillgången till mat och vatten, och hur vi kan anpassa oss för att minska vår sårbarhet. Forskarna har finslipat rapporten i Japan hela veckan och släpper den natten till måndag finsk tid.
Rapporten spinner vidare på de slutsatser IPCC presenterade förra hösten, att våra växthusgasutsläpp driver på en klimatförändring som gör världen varmare än vad som är tryggt. I det sista utkastet heter det att klimatförändringen kanske redan orsakar oåterkalleliga skador på korallrev och på Arktis.
Rapporten är skriven av samma arbetsgrupp som fick hård kritik för ett misstag 2007. Den rapporten påstod felaktigt att Himalayas glaciärer kan smälta till 2035. Årets version är mer än dubbelkollad.
– Det här är den mest kompletta, genomgripande och auktoritativa analysen av klimatförändringens följder, säger arbetsgruppens ordförande Chris Field till klimatportalen RTCC.
Men när 70 toppforskare filade på formuleringarna i veckan var de oeniga om hur starka ordalydelserna ska vara. Professor Richard Toll från Sussex universitet kastade in handduken i protest mot att budskapet blir ”för alarmistiskt”, uppger Reuters. IPCC säger att rapporten är det vetenskapliga samfundets produkt och inte återspeglar någon enskild forskares synpunkter.
Luntan inkluderar massvis av nya studier. Mestadels styrker de tidigare teser.
– Inga större förändringar, främst allt tyngre bevis på att klimatförändringen ohejdad kan få verkligt allvarliga konsekvenser med tanke på mat, vatten och boende. Många detaljer är fortfarande osäkra, men riskerna är väldigt uppenbara, skriver Nigel Arnell, en av huvudförfattarna till kapitlet om färskvattenresurser, på forskarbloggen The Conversation.
Maten tar slut
Enligt uppgifter som läckt ut säger rapporten att skördarna riskerar att minska med upp till 2 procent per årtionde samtidigt som efterfrågan på mat ökar med 14 procent om årtiondet fram till 2050.
Prognosen lovar Syd- och Sydostasien mer av värmeböljor, torka, översvämningar och missväxt. Afrikas lott är utbredd hungersnöd, färskvattenbrist och sjukdomar som en följd av torka och översvämningar. Afrikas befolkning väntas fördubblas till 2,4 miljarder inom 35 år.
Sammantaget innebär klimatförändringen en ojämnare fördelning av nederbörden.
– De regionala variationerna är stora, men torra områden tenderar att bli ännu torrare medan regnen väntas tillta där det redan är vått. Vattnet är redan en knapp resurs för över en miljard människor. Folkökning och klimatförändring försvårar tillgången ytterligare, skriver Nigel Arnell.
Rapporten tittar också på hur vi kan lindra smällen. Ju mer temperaturstegringen hejdas desto mindre blir vattenbristen.
– Tvågradersmålet blir allt svårare att nå, och även om vi skulle nå det måste vi ändå anpassa oss till allvarliga följder. Det är kanske här den nya rapporten tillför allra mest, fortsätter Arnell.
Han noterar att det finns allt fler exempel på goda anpassningsåtgärder, men det är svårt att förbereda sig när man inte vet exakt hur klimatet förändras. Hans tips är att tänka mer flexibelt och innovativt.
Massflykt och biljonnota
I rapportens utkast sägs att hundratals miljoner människor riskerar förlora sina hem när havsytan stiger och kustområden översvämmas. En 2,5 graders temperaturökning sägs kunna kosta världen upp till tusen miljarder euro om året. Enligt uppgift är forskarna på plats i Japan oeniga om vad som ska räknas in i kostnadskalkylen.
I en sammanfattning riktad till makthavarna upprepas att följderna blir allvarligare om utsläppsminskningarna dröjer. Det riskerar utlösa våldsamma konflikter och flyktingströmmar, uppger bland andra The Independent som läst rapporten före finslipningen.
Folkrörelsen Oxfam säger att både utvecklade länder och u-länder är ”bedrövligt oförberedda” på klimathotet mot livsmedelssäkerheten. Enligt Oxfam säger IPCC-rapporten att klimatförändringen kan öka antalet undernärda småbarn med 25 miljoner.
– Man behöver inte spränga banken för att kunna betala för klimatanpassningen i fattiga länder, det kostar runt 70 miljarder euro om året. Det motsvarar fem procent av världens hundra rikaste personers förmögenhet, säger Winnie Byanyima till RTCC.