Masken höll i tre dagar
SDP och De gröna vill ännu se en konsekvensbedömning för nedskärningen av barnbidraget. KD anser att det vore bättre att spara någon helt annanstans. – Beslutet öppnas inte, säger statsministern.
Såret efter beslutet om att skära i barnbidragen har inte läkt. SDP och De gröna vill att regeringen gör en konsekvensbedömning av hur barnbidraget skärs ner, så att modellen inte förstorar inkomstklyftorna. Den föreslagna modellen med jämn nedskärning kan alltså accepteras, förutsatt att bedömningen är att den är mest rättvis, anser en regeringskälla HBL talat med.
KD kan däremot tänka sig att återta hela beslutet om barnbidraget.
– Jag är glad att man efter budgetrambeslutet, både inom nuvarande och tidigare regeringspartier, vaknat till att det inte var fiffigt att spara på barnfamiljer, menar Päivi Räsänen (KD).
SFP:s Mikaela Nylander tycker väldigt illa om sättet att riva i ett tre dygn gammalt beslut.
- Barnbidraget är i dagsläget 104 euro för det första barnet, 115 för det andra, 147 för det tredje, 168 för det fjärde, och från och med femte barnet 190 euro per barn och månad.
- Regeringen har i budgetramen kommit överens om att spara 110 miljoner på barnbidraget.
- Om det genomförs som jämn procentnedskärning på alla barnbidragsnivåer skulle de sjunka med drygt 8 procent. Då skulle barnbidragen bli omkring 95 euro för första barnet, 106 euro för andra, 135 euro för tredje, 155 för fjärde och 175 för femte framåt. En familj med ett barn skulle då få 100 euro mindre per år, en familj med tre barn 350 euro mindre per år.
- I en annan diskuterad modell, där summan stiger enbart vid tredje barnet, skulle nedskärningen drabba familjer med antingen två barn eller fyra och fler.
– Processen är inte vad den borde vara med så här känsliga frågor. Om man kan öppna det här så leder det till att man kan öppna vad som helst.
Riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna) säger till Yle att man ännu borde fundera på om det går att införa progressivitet, eller alternativt öronmärka en summa pengar för barnfamiljers välfärd som kompensation. Jouni Backman (SDP) säger att nedskärningen står fast, men att modellen måste kunna diskuteras.
Kristdemokraternas gruppordförande Peter Östman anser att summan som ska skäras kan diskuteras.
– Att beskatta barnbidraget skulle drabba flerbarnsfamiljer mer. Vi vill inte ändra på principen att skära jämnt i alla barnbidragsnivåer. Men vi är beredda att diskutera om man kan spara någon annanstans i stället, så att barnbidragen inte behöver skäras ned så mycket.
Olika versioner av vad som lovats
Statsminister Jyrki Katainen (Saml) står fast vid att besluten från rambudgetförhandlingen inte ska rivas upp. Däremot har han redan i tisdags sagt att detaljerna ännu ska behandlas i ministerutskottet för social- och hälsovård.
Också bland De gröna är uppfattningen att konsekvenserna ännu ska utredas noggrannare i ministerutskottet. Också en annan modell har diskuterats – att plana ut höjningarna efter det första barnet och det tredje, vilket KD inte gillar.
SFP:s Ulla-Maj Wideroos utgår från att summan 110 miljoner euro som ska sparas med barnbidragsnedskärningar inte kan ändras. En annan sak är hur nedskärningen fördelas. Wideroos förhåller sig ytterst negativ till att införa progressivitet i beloppen. Det betyder nämligen att man har föräldrarnas inkomster som utgångspunkt.
– Om det är föräldrarnas inkomster som ska avgöra har vi frångått den grundläggande principen om att det är barnet som får bidraget.
Orättvis fördelning
Regeringens beslut gör barnfamiljer upprörda. Mammorna Saija Savela och Emilia O’Brien anser att lösningen är fel och drabbar dem som har det svårast.
– Det gör mig arg. Det är dåligt att det ska tas lika mycket från alla och de med mindre inkomster lider. Bidraget borde vara progressivt, säger Savela.
Barnbidraget är viktigt för båda familjerna och en liten minskning märks i ekonomin. Enligt Savela och O’Brien borde man spara på annat håll i stället. Också Tiia Tilvis håller med.
– Alla insparingar från barn, skola och utveckling är tagna från helt fel håll.
Enligt Tilvis borde man se till att till exempel ensamstående föräldrar inte drabbas. I familjens dagliga ekonomi märks en minskning inte då bidraget går direkt till pojkarnas sparkonton.
Vad kan man ändra?
Varken SDP eller De gröna kräver att man ska riva upp hela sparbeslutet. Förslagen är närmast att regeringen skulle komma överens om någon form av kompensation, eller göra justeringar efter att konsekvensbedömningen gjorts.
Östman skulle helst se inbesparingar någon annanstans.
– Det finns alternativ. På riksdagens frågetimme lyftes till exempel frågan om den förlängda läroplikten upp. Vi är beredda att avstå till exempel från det beslutet.
Päivi Räsänen föreslår dessutom att regeringen frångår planen på kvotering av hemvårdsstödet – den fråga som vid sidan om barnbidraget varit den svåraste för partiet att svälja.
Nylander anser att det är en möjlighet att överväga kompensation, men då ska regeringen noggrant överväga vad som är vettigt då en överenskommelse redan gjorts en gång.
– Vi är för social rättvisa men inte mer byråkrati, säger Nylander.
Alternativen skulle då vara att se på kompensation i inkomstavdragen eller ensamförsörjartillägget.