Allmänheten tittar in i maktens korridorer
På tisdag öppnar den mäktiga stadsplaneringsnämnden i Helsingfors för första gången sitt möte för publik. – Principen är bra, men det kan försvåra beslutsfattandet, säger nämndens vice ordförande Osmo Soininvaara (Gröna).
På tisdag eftermiddag har Helsingforsborna en unik chans att följa med hur det går till på stadsplaneringsnämndens möte. På ordföranden Risto Rautavas (Saml) initiativ är nämndens möte för första gången öppet för allmänheten, och kommer samtidigt att videofilmas.
Nämndernas möten hålls i regel bakom stängda dörrar, även om föredragningslistorna och besluten är offentliga.
Stadsplaneringsnämndens vice ordförande Osmo Soininvaara (Gröna) välkomnar publikmötet, men ser också vissa problem.
– Det är klart att diskussionen mellan nämndmedlemmarna inte blir lika öppen när många ser på. Då kan det egentliga beslutsfattandet flytta till andra ställen. Det kan i sin tur innebära att de större partierna gör upp sinsemellan utan att de mindre får veta vad som är på gång.
Soininvaara påpekar också att videoinspelningen av stadsfullmäktiges möten har påverkat mötesdebatterna och ledamöternas beteende. Fullmäktigemötena kan ses på webben på Helsingforskanalen och på tv-kanalen Stadi-tv. Sändningarna från mötena lockar i medeltal 1 200 tittare.
– Som en följd har fullmäktigemötena blivit betydligt längre. Det är oftast de som har minst konkret inflytande som pratar allra mest, säger Soininvaara.
Makten sitter i nämnderna
Nämnderna har i praktiken en stor politisk tyngd. De beslut som nämnderna fattar klubbas vanligen igenom också i fullmäktige.
– Det händer kanske en gång på tio år att nämndens beslut kullkastas i fullmäktige. I mindre ärenden kan nämnden också fatta beslut på egen hand. När Anni Sinnemäki (Gröna) föreslog att Tove Jansson skulle få en egen park på Skatudden fattade vi beslutet direkt och skrev sedan ett utlåtande om att ärendet redan är undanstökat, säger Soininvaara.
Att ett kommunalt nämndmöte är öppet är mycket sällsynt, påpekar Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula.
– Juridiskt sett har alla nämnder haft möjligheten att hålla öppna möten sedan 1995, men på rak arm kan jag inte komma på några exempel.
Harjula påminner om att en del nämndmöten av sekretesskäl inte kan hållas inför publik.
– Många nämnder behandlar känsliga och sekretessbelagda ärenden som inte kan tas upp offentligt. Hit hör i synnerhet social- och hälsovårdsnämndens arbete och anställningsfrågor. Däremot kan stadsplaneringsfrågor lämpa sig bra för öppen behandling, säger Harjula.
Att stadsplaneringsnämndens tisdagsmöte är öppet är tills vidare en engångsföreteelse. Nämnden firar samtidigt att det gått precis femtio år sedan stadsplaneringskontoret officiellt inledde sin verksamhet den 1 april 1964.
– Stadsplaneringen har få hemligheter. Jag tror att öppenhet kan betyda grönare beslut, säger Osmo Soininvaara.
Nämndeledamoten Eija Loukoila (VF) tror inte att beslutsfattandet kommer att påverkas av publikens närvaro.
– Jag ser inga troll i det här och förstår inte vart besluten skulle flytta om de inte fattas i nämnden. En annan sak är hur folk i praktiken ska kunna följa med mötet, för det ryms bara 10–15 personer i rummet. Det är kanske lättare via video, säger Loukoila.
Ungdomsnämnden först ute
Helsingfors ungdomsnämnd experimenterade med ett öppet möte redan i november i fjol, i samband med ungdomsinitiativet Krutexpo. Då lockade mötet som hölls i Stadshuset ett femtiotal åhörare. Enligt nämndledamoten Benjamin Ellenberg (SFP) var erfarenheterna positiva.
– Fördelen är att människor får se hur besluten på riktigt fattas, utan några mellanhänder. Jag tror det var en värdefull upplevelse för ungdomarna själva och för ungdomscentrens personal, som också deltog, säger Ellenberg.
Ellenberg tycker att varje kommun skulle kunna hålla öppna nämndemöten på prov, men poängterar samtidigt att proceduren inte är problemfri.
– Det får till exempel inte gå så att man måste skjuta upp viktiga sekretessbelagda ärenden bara för att följande möte är offentligt.