Nu skrotas systemet med kommunplatser för flyktingar
Myndigheterna ger upp – systemet med kommunplatser för flyktingar fungerar inte. Antalet platser är konstant för litet för att de ska räcka till alla. Men nya riktlinjer planeras.
I praktiken har största delen av dem som fått uppehållstillstånd i Finland via asylsystemet redan länge flyttat ut från förläggningarna på egen hand. Under de senaste åren har utbudet på kommunplatser varit mindre än hälften så stort som behovet, och att vänta på förläggning gagnar ingen. För några år sedan satte förläggningarna i Migrationsverkets regi i system att hjälpa flyktingarna att hitta en bostad och flytta ut på egen hand, i väntan på att man skulle få ordning på systemet med kommunplatserna.
Det lyckades inte. I år finns det tack vare extra morötter och situationen i Syrien några hundra platser mer än vanligt, men ändå inte mer än att det förslår för ungefär halva behovet. Och merparten av platserna går åt till den förhöjda flyktingkvoten.
Nu bereder en arbetsgrupp vid Arbets- och näringsministeriet, som har hand om integrationsfrågorna, nya riktlinjer.
– Meningen är att en gång för alla ge upp försöket att erbjuda en kommunplats också för dem som kommer via asylsystemet, då vi ändå inte lyckas få ihop platser för alla. De flyttar hur som helst i allt högre grad självständigt från förläggningarna. I stället ska vi fokusera på att stärka förläggningarnas beredskap att hjälpa flyktingarna att hitta en bostad och flytta ut på egen hand, säger projektchef Tarja Rantala vid ministeriet.
Att flyktingarna i allt högre grad flyttar ut självständigt betyder i praktiken en större koncentrering till de stora städerna och särskilt huvudstadsregionen, men också till städerna i närheten av förläggningarna.
– För huvudstadsregionen är det förstås lite problematiskt eftersom det finns få hyresbostäder och stor inflyttning, säger Rantala.
Svårt få bostad
Vid flyktingförläggningen i Oravais har de nya riktlinjerna ingen större betydelse, eftersom man redan i många år systematiskt hjälpt flyktingarna att flytta ut på egen hand.
– Jag har jobbat tio år i branschen och under den tiden har systemet med kommunplatser inte fungerat över huvud taget. Det är bara enstaka fall årligen som fått kommunplats hos oss, säger tillförordnade förläggningschefen Micaela Nykvist.
Förläggningen i Oravais och filialen i Jakobstad har sammanlagt 260 platser. Målet är att hjälpa dem som fått uppehållstillstånd att flytta ut så fort som möjligt.
– Men att hitta bostad är ingen lätt uppgift. De flesta vill till stora städer som Helsingfors, Åbo eller Tammerfors. Att få tag i små lägenheter är inte lätt och det kan ta flera månader innan man kan flytta ut. Bäst går det om det finns släktingar eller andra kontakter färdigt, säger Nykvist.
När bostaden är ordnad kontaktar förläggningen socialbyrån i kommunen, och därefter ligger ärendet på kommunens bord. Kommunerna får ersättning för utgifterna de första åren, förutsatt att de har ett avtal om flyktingmottagning.
"Tokig situation"
I fjol flyttade drygt 320 flyktingar från förläggningarna den officiella vägen till en kommunplats. Hela 1 600 flyttade på egen hand, med assistans från förläggningarna.
– Eftersom det officiella systemet inte har fungerat har vi utvecklat en alternativ väg där förläggningarna stöder flyktingarna att flytta ut på egen hand. Resultaten är mycket bättre, och vi kommer att fortsätta utveckla stödet för självständigt flyttande och samarbetet mellan myndigheterna, säger Jorma Kuuluvainen, direktör för mottagningsenheten vid Migrationsverket.
Men det kommer alltid att finnas människor som är särskilt utsatta, och som har svårt att klara av att flytta självständigt. För dem hoppas man att det blir kommunplatser över efter att kvotflyktingarna placerats.
Finns här en liten smak av nederlag?
– Nåja, det är väl så att möjligheterna är uttömda, att det inte finns så mycket att göra. Det är ju en lite tokig situation, men det viktigaste är att folk får börja sina egna liv och inte fastnar på förläggningarna, säger Kuuluvainen.