De tar smällen för oss
Sällan är man så medveten om riskerna i trafiken som när man ser en lång rad krockdockor utrustas för nästa kollision.
De krockar för oss, gång på gång. Via krockdockornas tjocka navelsträngar går data från sensorerna i kroppen till laboratoriet för analys. Tack vare dockorna och en lång rad skrotade bilar får allvarliga bilolyckor allt mildare konsekvenser.
För länge sedan var krockdockor anonyma kollin fyllda med testapparatur. 2001 ändrades allt med Volvos animerade video Clive Alive. Där var dockan Clive Bengtsson och hans älskade Mary i huvudrollen. Clive är krocktestlabbets "äldre smärtexpert" och Mary är "specialist på pisksnärtar".
Det här är två animerade krockdockor med namn och identitet. I verkligheten har dockorna bara nummer, men på dörren till dockverkstaden står det fortfarande Här bor familjen Clive Bengtsson.
Nummer 50 redo för krock
I dockverkstaden vid krocklaboratoriet står en person och monterar ihop docka nummer 50, som snart ska jobba igen. Dockorna har omkring 100 mätpunkter vid olika kroppsdelar. Informationen från dockorna lagras i datorer och efter varje krocktest sker en utvärdering av hur stora påfrestningar dockan utstått och hur krafterna fördelats under krocken.
En modern krockdocka kostar drygt 100 000 euro. Den ska sitta i en bil som kör rätt in i en vägg. Jobbet är hårt, men till skillnad från människor har en krockdocka enbart utbytbara delar.
– Det är krävande att utveckla krockdockor. Målet är att de ska likna en människa så mycket som möjligt, men dessutom vara stryktåliga och kunna användas länge, säger Lotta Jakobsson som är biomekaniker och teknisk specialist vid Volvo Personvagnars bilsäkerhetscentrum.
Dockorna har olika uppgifter. Först på 90-talet konstruerades till exempel en krockdocka med detaljerad ryggrad för att testa bakifrånkollisioner. Den modellen används för att utvärdera pisksnärtskador.
Krocktestlaboratoriet i Torslanda utanför Göteborg har en dockfamilj som består av 19 medlemmar, åtta vuxna och elva barn. Den allra minsta är spädbarnsdockan på bara tre kilo. Familjemedlemmarna finns i olika utföranden för olika test, så egentligen är det en armé på drygt 100 dockor som ska hållas kalibrerade och hela.
Avancerat mätverktyg
De första krockdockorna utvecklades i mitten på 60-talet och var ganska enkla. I dag finns det flera olika typer beroende på de regler och gränsvärden som finns i till exempel USA, Europa och Asien. För tillfället utvecklas en gemensam sidokollisionsdocka för flera världsdelar. Arbetet har pågått i över 10 år.
Krockdockorna går i väggen gång på gång, och de klarar vanligen maximalt fem krockar innan de åter ska kalibreras. Trasiga delar byts ut och olika mätpunkter testas. Veterandockorna kan vara över 30 år gamla.
Virtuella dockor
Numera använder forskarna allt mer virtuella krockdockor i datorprogram. Då är det lättare att justera vikt och längd för att efterlikna människor i olika ålder och storlek. Kvinnor löper ungefär dubbelt så stor risk som män att drabbas av pisksnärtskador vid en krock bakifrån. Först 2012 kom prototypen till världens första krockdocka som representerar en genomsnittlig kvinna.
– Just nu jobbar vi mycket med det faktum att allt fler äldre kör bil. Äldre skelett är skörare och bräckligare vid en krock. Höftfrakturer är vanliga hos äldre, och ett faktum är att en äldre människa i värsta fall kan få revbenen knäckta av en rejäl kram. Det ställer nya krav på bilarna, säger Lotta Jakobsson.
Ett nytt tillskott i dockfamiljen är en fotgängare som riskerar att bli påkörd. Han är den som plötsligt dyker upp bakom en bil eller runt ett gathörn och visar hur en bilfront ska formges för att skada så lite som möjligt. Ett aktivt säkerhetssystem med både radar och kamera ska kunna upptäcka en utrusande fotgängare och bromsa bilen snabbare än föraren.