Turkiska demokratin ligger i vågskålen
Det jäser i Turkiet – och alla håller andan inför det kommande lokalvalet i slutet av mars. Korruptionsskandalen i regeringens närmaste krets har fått svar i utrensningar inom poliskåren och nya lagar som begränsar internet och domstolarnas självständighet.
ANKARA/ISTANBUL De mångfärgade flaggorna pryder vart och vartannat träd i bostadsområdena längs infartsleden Irfan Baştug Caddesi i Ankara. Från balkongerna hänger banderoller där bistra herrar stirrar ut över den kaotiska trafiken – och de är alla män, inte en enda kvinna syns i förbifarten.
Fem veckor innan lokalvalet stiger valfebern, upphettad av den korruptionsskandal som har skakat det styrande partiet AKP och hela den turkiska politiken.
Fyra ministrar tvingades avgå i december efter att tiotals personer gripits – bland annat tre ministersöner. Skandalen djupnade i måndags då någon läckte en bandning av ett telefonsamtal mellan två personer som uppges vara premiärminister Recep Tayyip Erdogan och han son om hur sonen ska gömma tiotals miljoner dollar. Erdogan säger att det handlar om en förfalskning.
Regeringen har reagerat på korruptionsskandalen med anklagelser om en statskupp och pekat ut både främmande makter och den muslimska organisationen Hizmet som skyldiga. Hundratals poliser har gripits eller omplacerats och parlamentet har stiftat lagar som både inskränker domstolarnas självständighet och yttrandefriheten på internet.
Hård internationell kritik, protester från opposition, människorättsorganisationer och turkiska företagare har inte stoppat president Abdullah Gül från att förra veckan stadfästa lagen om internetcensur och i går öka regeringens kontroll över det råd som tillsätter domare.
Ingen oro för följder
– Om domstolarna använder sitt oberoende på fel sätt måste vi ingripa, sade vice premiärminister Ali Babacan från AKP för några dagar sedan på en pressträff för journalister från 17 EU-länder.
Han sade också att korruptionsanklagelserna till största delen är falska.
– Vissa anklagelser har förts fram under de senaste månaderna. De är mer eller mindre allvarliga men ska förstås behandlas i domstol.
Någon oro för konsekvenserna är svår att skönja – åtminstone i partiets officiella retorik.
– De politiska konsekvenserna kommer troligen att vara mycket små. Den stora majoriteten av folket tror att anklagelserna är politisk motiverade. Opinionsmätningarna visar att vi stöds av mellan 42 och 50 procent av folket, säger finansminister Mehmet Simsek.
Vem styr Istanbul?
Valet i slutet av mars ses allmänt som en mätare för vad skandalen betyder för AKP och för Erdogans planer på att ställa upp i presidentvalet i augusti. Det största oppositionspartiet, socialdemokratiska CHP, hoppas utmana partiet. Speciellt har man sikte på borgmästarposterna i Istanbul och Ankara som är symboliskt viktiga.
– Vi hoppas vinna både Ankara och Istanbul. Om vi vinner är det ett hårt slag mot AKP, sade partiledaren Kemal Kiliçdaroglu på en presslunch i Ankara förra veckan.
– Vi har dåliga möjligheter att få fram vårt budskap i medierna. Om någon av oss talar på tv så kapas sändningen av, säger Kiliçdaroglu och säger att regeringen styr vad som sänds.
Lever farligt
Det är ingen vacker bild av den turkiska demokratin som målas upp av diplomater och experter, och de flesta betonar att läget är allvarligt. Det är nu det gäller: ska Turkiet förbli en relativt fungerande demokrati med en chans till EU-medlemskap eller svänger landet in på ett sidospår där ett parti styr det mesta och självständiga institutioner åsidosätts.
Den som kritiserar premiärminister Erdogans parti AKP lever för tillfället farligt: företag får sina statliga kontakter inställda, journalister utsätts för påtryckningar, skattegranskningar genomförs.
Också arbetsgivarföreningen Tüsiad har gått hårt ut och fick efter ett tal av ordförande Muharrem Yilmaz stämpeln förrädare av Erdogan.
– Vi anklagas för att blanda oss i sådant som inte angår oss, men vi sade bara att vi behöver ett bättre demokratiskt system och en reform av rättssystemet för att kunna locka investerare. Vi riktade oss inte mot någon person eller var speciellt kritiska, säger Tüsiads vice ordförande Tayfun Bayazit på högkvarteret i Istanbul.
– Den senaste tidens händelser visar hur nödvändigt det är, säger han.
Efter Yilmazs tal har skattemyndigheterna hårdgranskat flera av Tüsiads medlemsföretag. Tayfun Bayazit tar en lång paus och lägger sina ord mycket försiktigt innan han kommenterar frågan.
– Skattegranskningar är bra, men uppfattningen att vissa granskningar är mer än bara granskningar är inte en önskvärd sak i ett rättvist system.
Den turkiska ekonomin har redan lidit av de politiska skandalerna. Efter att korruptionsanklagelserna blev offentliga i december minskade liran kraftigt i värde, räntorna steg och börsen dök. I slutet av januari höjde centralbanken sin styrränta från 4,5 till 10 procent – vilket finansexperter berömmer, även om de säger att åtgärden borde ha gjorts mycket tidigare.