Krigets bittra efterräkning
I svallvågorna efter vapenstilleståndet mellan Finland och Sovjetunionen på hösten 1944 dömdes åtta av de högsta krigstida makthavarna till fängelsestraff i den så kallade krigsansvarighetsrättegången.
I domarna som föll den 21 februari 1946 fick Risto Ryti, som var Finlands president de ödesmättade åren 1940–44, det hårdaste straffet, 10 års tukthus. De övriga dömda var tidigare ministrar, som fick fängelsestraff varierande mellan 6 år och 2 år.
I vapenstilleståndsfördraget stipulerade artikel 13 att "Finland förbinder sig att samarbeta med de allierade makterna med avseende å anhållande och dömande av personer, som komma att åtalas för krigsförbrytelser". Att landets krigstida president och regering kunde ställas inför rätta för beslut som hade fattats enligt gällande lag måste ha kommit som en obehaglig överraskning.
Finland undgick med nöd och näppe en sovjetisk ockupation under storanfallet sommaren 1944, och villkoren i vapenstilleståndsavtalet blev hårda. Den allierade, i praktiken sovjetiska, kontrollkommissionen med dess ordförande, den hårdföre Andrej Zjdanov, hade som uppgift att övervaka att villkoren uppfylldes till punkt och pricka.
Zjdanov försökte med hjälp av yttervänstern skapa en bred folkfront som skulle gå i Sovjets ledband, så som hade skett i de ockuperade östeuropeiska länderna. Försöket misslyckades ändå när den del av socialdemokraterna som stödde Väinö Tanner inte ville delta. I januari 1945 krävde så en grupp socialdemokratiska riksdagsmän på vänsterkanten, i en interpellation som tydligt var riktad mot Tanner, att man skulle utreda de krigstida beslutsfattarnas eventuella krigsförbrytelser.
Statsminister J. K. Paasikivi gjorde vad han kunde för att förhindra en utredning, med att hänvisa till att besluten om krig hade skett enligt gällande finsk lag.
De allierade segrarmakternas avtal i augusti 1945 om att de besegrade ländernas beslutsfattare skulle ställas till svars, gjorde ändå att tonen från kontrollkommissionen hårdnade. När alternativet var att en rättegång ordnas i Moskva såg riksdagen sig tvungen att godkänna en retroaktiv lag om krigsansvarighet, och så kunde åtta politiker, med Ryti i spetsen, åtalas. Rättegången i Ständerhuset inleddes den 15 november och avslutades dryga tre månader senare med fängelsedomar för alla de åtalade.
Man kan kanske säga att de utdömda straffen var relativt lindriga om man jämför med motsvarande rättegångar i Nürnberg och Tokyo, men majoriteten av folket såg processen som en skenrättegång där de åtta var dömda på förhand utan en rättvis möjlighet att försvara sig.
Läs resten av tidningen från 22.2.1946 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.