Sovjet lämnar Afghanistan
När Sovjetunionen i december 1979 ockuperade Afghanistan med en över 200 000 man stark invasionsarmé, anade man knappast att det hela kunde sluta i en militär katastrof. Så gick det ändå, och drygt nio år senare lämnade de sista sovjetiska soldaterna landet med svansen mellan benen.
I Hufvudstadsbladet 16.2.1989 beskrivs den siste sovjetsoldatens uttåg ur Afghanistan:
"Med fem minuter till godo på den tidsfrist för uttåget som utsattes i samband med Genèveavtalen förra året rullade den sista kolonnen med pansarbilar över gränsfloden Amudarja. Och allra sist i kolonnen sittande i en militärjeep, kom generalen. Mitt på 'vänskapens bro' beordrade han sin chaufför att stanna, klev själv ur och gick ensam till fots den sovjetiska halvan av sträckan. Inte en enda gång vände han sig om för att blicka tillbaka in i det Afghanistan han tillsammans med sina drygt 100 000 landsmän nu lämnat."
Det nio år långa kriget hade kostat Sovjetunionen 15 000 dödade soldater och minst 35 000 skadade. Bland de islamistiska grupperingar, eller mujahedingerillan, som hade försvarat sitt land mot inkräktarna var siffrorna flerdubbelt högre, men som vanligt var det civilbefolkningen som fick betala det högsta priset.
Man beräknar att över en miljon människor dog, och att flera miljoner jagades på flykt. Lidandet förvärrades ytterligare när skördar brändes, samtidigt som jordbruket försvårades av ett stort antal nedgrävda minor och av att bevattningssystemen förstördes.
Det sovjetiska beslutet att ge sig in i Afghanistan var en följd av att Kreml ville säkra sitt inflytande i regionen. I april 1978 hade det afghanska kommunistpartiet gripit makten genom en kupp, men dess ställning hotades nu av mujahedingerillan. Målet med invasionen antogs i väst vara att Sovjet ville säkra en prosovjetisk regim i Kabul genom att krossa gerillan.
Men precis som det gick för USA i Vietnam, så fick ryssarna snabbt lära sig att de trots sitt stora materiella övertag inte kunde rå på gerillan. Stridsmoralen var betydligt bättre bland de muslimska krigarna och terrängen är som gjord för gerillakrigföring. Dessutom började västmakterna förse mujahedin med vapen i syfte att förhindra den sovjetiska expansionspolitiken.
Resultatet blev ett krig som Röda armén inte kunde vinna.
Läs resten av tidningen från 16.2.1989 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.