Misslyckat låta kommuner ta över svenska skolan
Skolresultaten rasade och respekten för lärarna sjönk efter att kommunerna tog över den svenska skolan i början av 1990-talet. Nu höjs röster för att staten åter ska ta över.
STOCKHOLM Det var mycket som gick snett när dåvarande socialdemokratiske skolministern Göran Persson för drygt tjugo år sedan drev igenom en reform som gav kommunerna ansvar för skolan i stället för staten.
Lärarna var starkt emot reformen och rektorerna och kommunerna klarade inte av sitt nya uppdrag, sägs det i en utredning som gjorts av statsvetaren Leif Lewin och som presenterades i går.
- I Sverige finns det både kommunala och privata skolor, så kallade friskolor. Det är fritt att välja vilken man vill gå i.
- Den Pisaundersökning som släpptes i december visar att svenska elever blivit sämre i alla ämnen som mättes, matematik, läsförståelse och naturvetenskap.
- De svenska niondeklassarna hade också den sämsta resultatutvecklingen av alla 34 OECD-länder som deltog i Pisa. Sverige ligger under OECD-genomsnittet på alla områden och är sämst i Norden.
– Kommunaliseringen blev ett misslyckande. Reformen var för brutal. Den skapade misstro och inte tillit, säger Lewin.
Han menar att staten lämnade kommunerna för ensamma med ansvaret. Skolan borde ha fått mer resurser när reformen genomfördes. I stället kom den ekonomiska krisen och det gick tvärtom. Efter kommunaliseringen har lärarnas löneutveckling släpat efter samtidigt som de fått mer arbete. Dessutom har lärarnas status sjunkit markant.
Men det är inte bara Perssons reform som pekas ut i Lewins utredning. Raset för skolan fortsatte när den borgerliga regeringen tog över makten 1991. De införde valbarhet i skolan, det vill säga föräldrar fick fritt välja skola åt sina barn, vilket ledde till att likvärdigheten minskade. Dessutom avskaffade högern mycket av den statliga tillsynen som fortfarande fanns kvar efter Perssons reform.
Så när Leif Lewin ombeds att peka ut den skyldiga pekar han både till vänster och till höger.
– Jag tycker att det var ett misstag från den borgerliga regeringens sida att ta bort de styrinstrument som Göran Persson ville hålla kvar, det gjorde ont värre. Om man talar om skuld så är skulden delad mellan de båda blocken, säger Lewin.
Viktigaste valfrågan
För tillfället är skolan en brännhet fråga i Sverige. Så sent som i går visade en mätning i Dagens Nyheter att skolan är den viktigaste frågan i höstens riksdagsval. En orsak är höstens Pisaundersökning som gav den svenska skolan uselt betyg.
Men flera andra faktorer har lyft skolfrågan på bordet det senaste året. Bland annat har debatten gått het kring riskkapitalister som skor sig på skolan, skolor som gått i konkurs och ojämlikheten mellan skolorna. Också debatten kring ett återförstatligande av skolan har blossat upp. Det är främst skolminister Jan Björklund (Folkpartiet) som driver den idén, men han får inget stöd av sina regeringspartners.
– Jag tror att diskussionen är närmare eleverna och mer inne i klassrummen än så. Jag tror att det handlar mer om det som Pisa och Skolverket har påpekat om lärarnas auktoritet och om möjligheten att bedriva bra undervisning och de reformer vi gör för att betona kunskap, mäta kunskap och följa upp kunskapsbrister, säger statsminister Fredrik Reinfeldt (Moderaterna) till nyhetsbyrån TT.
Fler reformer kommer
Jan Björklund har upprepade gånger påpekat att skolan nu genomgår sin största omläggning sedan 1800-talet.
– Det genomförs ju ett intensivt reformarbete i den svenska skolan nu och de reformerna kommer att bidra till att vända utvecklingen för kunskapsresultaten. Men vill vi tillbaka till tio i topp i världen när det gäller skolresultat så kommer det att krävas mer. Och vi kommer att presentera mer under våren.
Leif Lewin tar inte ställning till om en statlig eller kommunal skola är bättre. Han menar att hans utredning ger stöd för båda ståndpunkterna och tar det östra grannlandet som exempel.
– Jag brukar påpeka att i det skolpolitiska mönsterlandet Finland är skolan också kommunal.
Också när det gäller skolreformer tar Lewin Finland som exempel.
– Den största skillnaden har att göra med begreppet tillit. I Finland har lärarna hela tiden varit delaktiga i den politiska beslutprocessen på ett annat sätt än i Sverige och har mötts av tillit och förtroende. Det är nyckelord för att en reform ska kunna genomföras på ett smidigt sätt.