Lättare tala om könsstympning än förut
Alltför många drabbas ännu, men framstegen i kampen mot kvinnlig könsstympning är stora, säger Babatunde Osotimehin, chef för FN:s befolkningsfond UNFPA.
Siffran är hisnande. 125 miljoner kvinnor och flickor lever med stympade könsorgan. Men trots att traditionerna är djupt rotade i 29 länder görs det hela tiden stora framsteg.
En av dem som går i bräschen för kampen är Babatunde Osotimehin som basar för FN:s befolkningsfond UNFPA. Den nigerianska läkaren och ex-ministern besökte Finland i torsdags på dagen för nolltolerans mot könsstympning.
– Det är en sedvänja som har funnits länge, men tillsammans med Unicef (FN:s barnfond) har vi fått fart på utvecklingen. Det är faktiskt ganska dramatiskt: över 8 000 samhällen har lovat sluta med könsstympning.
Osotimehins UNFPA och Unicef har tillsammans sedan 2007 jobbat i många av de afrikanska länder där flickor och kvinnor stympats. Framstegen är stora till exempel i Egypten, delar av Sudan och i Senegal, berättar han.
Inte så stort tabu
En stor förändring är att kvinnlig könsstympning över huvud taget finns på agendan och har blivit en viktig fråga.
– Det är mycket lättare att tala om det nu än tidigare. Vi har kommit till ett skede då de afrikanska länderna enhälligt föreslog en resolution mot kvinnlig könsstympning som sedan godkändes i FN:s generalförsamling, säger Osotimehin om den historiska omröstningen i december 2012.
Babatunde Osotimehin säger att framgångarna till stor del beror på att UNFPA och Unicef jobbar på gräsrotsnivå.
– Vi bygger först upp tilliten och sedan när invånarna litar på oss så lyssnar de på vad vi har att säga. Och det är klart att de vill sluta göra saker som skadar barnen. Det finns väl inte ett enda samhälle som accepterar sjukdomar och dödsfall som kan förhindras.
Skola för gifta män
Ett sätt som UNFPA använt för att få ut sitt budskap – om faran av könsstympning, men också mer allmänt om sexuell och reproduktiv hälsa – är att samla männen i en by eller ett samhälle.
– Vi kallar det "skola för gifta män" och vi har ordnat dem speciellt i Liberia men också i Sierra Leone. Vi talar om hur kvinnor och flickor ska må bra och berättar hur man kan förebygga sjukdomar och dödsfall, säger Babatunde Osotimehin och berättar om effekterna.
– Förändringarna i attityder är dramatiska: klart fler kvinnor har sökt sig till den service som finns tillgänglig: till hälsovården, till barnmorskorna för att föda och till preventivkliniker. Både mödra- och barndödligheten har minskat.
Talar för de unga
Men UNFPA har också hand om befolkningsfrågor mer allmänt och det är därför Babatunde Osotimehin reser runt för tillfället. Det har gått tjugo år sedan den stora befolkningskonferensen i Kairo och han vill berätta om framstegen och vad som fortfarande behöver göras.
I torsdags träffade han utvecklingsminister Pekka Haavisto (Gröna), utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP) och riksdagens utrikesutskott. Finland hör till de länder som stöder UNFPA generösast – Finlands stöd var i fjol 35 miljoner euro.
– Finlands stöd till UNFPA är högt uppskattat – men inte bara det finansiella utan också det politiska, säger Osotimehin.
En fråga som dök upp i diskussionerna i går var utbildning och speciellt flickornas rätt till utbildning. När det gäller vilka utvecklingsmål som är viktigast efter 2015 tvekar Osotimehin inte alls.
– Det är ungdomarna. De ungas rätt till utbildning, också om sexualhälsa. Deras rätt till hälsovård, arbete och möjligheterna att utveckla sig och få vara den man är. Det behövs om världen ska gå framåt, och vi ska ha ett sunt ledarskap.
Passar på. Mitt i sitt späckade schema passade Babatunde Osotimehin på att föreviga den soliga vinterdagen på Skatudden.