Herrgårdslyx och ridturer i Padis svenskbygder
Balttyska herrgårdar och smarriga måltider, 700 år gamla klosterruiner, vidsträckta våtmarker, vildsvinsjakt och ridturer längs med stränderna i Vippal (Vihterpalu). Bland annat dessa lockelser finns i Padis kommun i nordvästra Estland.
-
Sevärdheter:
Padis kloster
Kyrkan i Kors
Kyrkogården i Vilivalla
Svenskbyarna i Korkis och Vippal
Våtmarkerna och naturstigen vid Tänajärv
Koogi hembygdsmuseum i Kõmmaste -
Logi:
Padis herrgård
Vippal herrgård
Puuna Öömaja
Kallaste Turismitalu
Pedase stugby
Rätsepa talu
Vippal herrgård med anor från 1580-talet ger ett majestätiskt intryck då vi närmar oss infarten till karaktärsbyggnaden. Finländske ägaren Timo Lemberg har investerat en förmögenhet i att renovera herrgården som andas fräschör och värdighet.
Vippal herrgård erbjuder i dag en stilig inramning för konferenser, födelsedagar, bröllop eller andra fester för dem som vill satsa på livets goda – och detta till en bråkdel av priset för motsvarande upplägg i Finland.
Herrgårdens nuvarande huvudbyggnad byggdes på 1820-talet av den balttyska släkten von Ramm. Släkten fick Padis kloster och fyra gods av kung Gustav II Adolf som tack för slottsherren Thomas von Ramms insatser i samband med erövringen av Riga 1622.
von Ramms släkt gav upp herrgården i Vippal år 1919 efter den estniska jordreformen då endast 5,5 hektar av gårdens odlingsbara mark återstod. Efter det fungerade en skola i herrgården fram till 1960 då det sovjetiska förfallet fick övertaget.
– Huvudbyggnaden var i ett bedrövligt skick då jag köpte den år 1999. Det var bara att ta skeden i vacker hand och försöka rädda det som räddas kunde, berättar Timo Lemberg.
Renoveringen försvårades av att de ursprungliga ritningarna gick förlorade på ett tragiskt sätt 1994 då herrgården förvärvades av norska affärsmän. De nya ägarna omkom och ritningarna försvann i Östersjöns djup i samband med M/S Estonias förlisning.
Utgående från fotografier och diverse beskrivningar gick det att lista ut en del. Bland annat de korintiska pelarna och takrelieferna i festsalen kunde återställas. Endast två ursprungliga kakelugnar kvarstår men husets ursprungliga värmekanaler är intakta.
– Här är en unik trätrappa som har bevarats i ursprungligt skick. Vi lyckades rädda den med hjälp av estniska konservatorer från Tallinn, säger Lemberg.
Svenska trakter
För den som vill trappa ned i den fantastiska naturen i bygden finns det gott om alternativ. Ett stenkast från herrgården porlar Vippalån som är ett viktigt lekområde för Östersjölaxen.
– Det går att fiska i ån om man har fisketillstånden i skick. Vi kan också ordna vildsvinsjakt i samråd med den lokala jaktföreningen vid Petsudden. Det kostar 150–200 euro att skjuta ett vildsvin, avslöjar Lemberg.
Ifall man vill bekanta sig med den omgivande landsbygden från hästryggen så kan herrgården ordna ridlektioner för 15–25 euro per timme. Byarna invid herrgården har alla svenska namn även om Google Maps inte känner till dem. Näsby (Vintse) ligger på endast en kilometers avstånd från herrgården. Från sandstranden i Kiverby (Kibru) ser man vindmöllorna i Rågervik (Paldiski).
Elna Siimberg är nyvald viceordförande i Kulturrådet för den svenska minoriteten i Estland. Hon är född och uppvuxen i Vippal och bor för tillfället i Moseby (Moosi). Vi träffar henne på ett kafé i byn Pae i Kors (Harju-Risti).
– På 1930-talet var omkring 20 procent av befolkningen i Vippal svenskspråkig. Största delen av estlandssvenskarna i Vippal flydde till Sverige under kriget. I dag återstår endast ett tiotal estlandssvenskar på orten. Men statistiken berättar inte allt. Till exempel min yngsta son är registrerad som est fastän han är estlandssvensk, säger Elna.
Elna vill bli fotograferad vid Vilivalla kyrkogård där en stor del av ortens estlandssvenskar är begravda. I världen smärta. I graven frid står det på ett järnkors från 1921. Det äldsta solkorset är från 1638. Kapellet byggdes av den ingifta godsherren Gustav von Knorring på 1840-talet.
Elna har lärt sig svenska först i vuxen ålder. Hennes familj estnifierades under Sovjettiden då de svenska skolorna stängdes och det var svårt att bejaka sitt modersmål. Nu pågår ett idogt arbete för att återuppliva det estlandssvenska arvet. Elnas vän Ivi Tamm ordnade i fjol en träff för estlandssvenska ättlingar i Vippal. I samma veva restes en skylt till minnet av den svenska skolan som existerade i byn Uglas på 1920-talet.
– Vi har uppvaktat kommundirektör Leemet Vaikmaa i Padis för att få tvåspråkiga vägskyltar till de forna estlandssvenska byarna, men än så länge har vi inte kommit fram till en lösning, berättar Elna.
Padis kommunkansli har sitt säte invid de 730 år gamla klosterruinerna. Ett cistercienskloster fungerade på orten från 1281 till 1558. Klostrets kontakter med Finland var täta. På 1300-talet lyckades klostret förvärva fiskerättigheter i Kymmene älv och Helsinge å.
Padis klosterruiner är i dag ortens största sevärdhet med omkring 30 000 besökare per år. Historiens vingslag är närvarande också i den 200 år gamla herrgården invid klostret där släkten von Ramms ättlingar driver ett småskaligt hotell och en restaurang. Cirkeln är sluten.