Nordisk skog gav utmärkelse
Skogen är och förblir viktig för Finland. Det slås fast av Anders Portin, som snart blir medlem i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA). Han är stolt över att ha blivit vald till medlem.
Om en dryg vecka, den 28 januari, reser Anders Portin till Stockholm för att av Sveriges kung Carl XVI Gustaf ta emot sitt medlemsbrev i KSLA. Portin blir då en av två yrkesverksamma finländska skogsexperter som får utmärkelsen. Den andra är Joensuuprofessorn Antti Asikainen.
Portin har jobbat med skogsfrågor under det mesta av sitt yrkesverksamma liv. Både Jord- och skogsbruksministeriet och intresseorganisationen Skogsindustrin är bekanta för honom. I dag har han titeln seniorkonsult på företaget Indufor som sysslar med både nationella och internationella skogsfrågor.
Vägen till Indufor har ändå inte varit helt oproblematisk. För tre år sedan, då Portin jobbade som chef för hållbar utveckling på Skogsindustrin fick han plötsligt gå. Utan att ens vara medveten om det hade han trampat på stora tår.
– Det gick så snabbt att det tog ett tag att ta in, säger han nu.
- Kongl. Svenska Landtbruks-Academien instiftades 1811 och installerades den 28 januari 1813 på initiativ av dåvarande kronprinsen Karl Johan, sedermera kung Karl XIV Johan.
- Akademien strävar efter att vara en aktiv mötesplats för vetenskap och praktisk erfarenhet.
- På årsdagen av akademiens installation, den 28 januari, delas priser och belöningar ut till förtjänta företrädare inom skogs- och jordbruket.
- Om antagning av nya medlemmar röstar akademiens 70 svenska ledamöter.
- Av finländare har Jan Heino, Martin Lillandt och Eljas Pohtila tidigare blivit invalda. På lantbrukssidan är kanslichef Jaana Husu-Kallio och professor John Sumelius medlemmar.
Vidgat perspektiv
I sitt nya jobb sysslar Portin med frågor som ligger honom varmt om hjärtat. Certifiering av skog i Ukraina har nyss funnits på agendan, liksom skogspolitik bland annat inom EU.
– Det är sådant jag kan ganska bra, säger han.
När vi talar om skogsbrukets framtid i Finland vill Portin gärna vidga perspektivet. Befolkningen i världen ökar och de allt fler människorna på jorden behöver råvaror och framför allt förnybara råvaror.
– Skogsbruk kan därför inte vara fel, skogen behövs också om pappersförbrukningen nu växer på annat håll än i Finland och i Europa.
Här hemma är det främst byggandet i trä och den kemiska skogsindustrin Portin sätter sin tillit till. För hur mycket han än tror på det traditionella skogsbruket så är den finländska skogsindustrin inte färdigsanerad ännu, även om det mesta är gjort, tror han.
– Tyvärr fortsätter strukturförändringen ännu.
Produkter som mjukpapper och kartong behövs, men till exempel efterfrågan på journalpapper minskar. Nya produkter kommer, men långsamt. Därför är det naturligt och rätt ur företagens synpunkt att finländsk skogsindustri söker sig ut i världen, närmare kunderna, påpekar han.
– Man måste ändå minnas att utan en fungerande mekanisk skogsindustri har vi inte tillräckligt med hyggesrester för den energiproduktion som växer och står på regeringens agenda.
Den finländska skogspolitiken med skogsprogram olika intresseparter varit med om att jobba fram betecknar Portin som i huvuddrag lyckad. Han är också övertygad om att de finländska skogsbolagen utomlands gör sitt bästa och strävar efter att agera etiskt rätt. Förhållandena i andra delar av världen är ändå krävande, till exempel vad markägandet beträffar.
Certifiering aktuell
De etiska frågorna är viktiga också inom skogsindustrin, påpekar Portin som nyss avslutat ett projekt med miljöcertifiering av skog i Ukraina.
– Jag trodde att den största hajpen när det gäller certifiering av skog skulle gå snabbare över och bli en del av rutinerna, men frågan är ännu högaktuell och frågan om hur de olika systemen skall utvecklas diskuteras intensivt. Miljöorganisationerna håller frågan levande och för skogsbolagen är det ett bra sätt att kunna mäta och visa att deras verksamhet är hållbar.
Medlemskapet i KSLA är något Anders Portin sätter stort värde på. Han berättar att han blev glad redan då han ombads skicka in sina personuppgifter i våras, väl medveten om att det inte nödvändigtvis leder till medlemskap direkt. Varför man blir vald eller utsedd till medlemskandidat är någonting man aldrig får veta.
Portin har hur som helst jobbat mycket med nordiskt skogsforsknings- och skogssamarbete sedan början av sin karriär, både under sin tid på Jord- och skogsbruksministeriet och på Skogsindustrin. Svenskan som modersmål har betytt täta kontakter med Sverige, konstaterar han.