Läkaren styr, roboten håller kniven
Läs hur robotkirurgin vid Helsingfors universitetscentralsjukhus fungerar.
I en av operationssalarna på hjärt- och lungcentret vid Helsingfors universitetscentralsjukhus Hucs pågår en operation av sköldkörtelcancer där metastaserna har spridit sig till brässen. Det är tyst i rummet och personalen står och tittar på medan väldiga robotarmar rör sig över patienten. I ett hörn sitter kirurgen, docent Jari Räsänen, med huvudet inne i en bildöverföringsapparat. Med händerna håller han i spakarna och med fötterna trampar han på pedaler.
- Hjärt- och lungcentrum vid Helsingfors universitetscentralsjukhus startade verksamheten 2013.
- De hjärtkirurgiska ingreppens antal var 1 302 och kranskärlsundersökningarna var 4 400.
- Lung- och matstrupscancerkirurgin utför radikala operationer av lungsäckscancer i kombination med att brösthålan sköljs med uppvärmt cellgift.
- Användningen av en hjärt-lungmaskin vid behandlingen av cancertumörer som växer fast i blodkärl från hjärtat gör det möjligt att i många fall helt avlägsna tumören.
- Under 2013 opererades vid thoraxkirurgiska kliniken 1 004 patienter och utfördes cirka 800 endoskopiska ingrepp.
- 60 procent av hjärtpatienterna kommer till Hjärt- och lungcentret via akuten.
Han ser en tredimensionell bild som är mycket skarp och genom att röra på spakarna och trampa på pedalerna styr han robotarmarna som arbetar med patienten.
– Jag är lite som en trummis eller en kantor vid orgeln, skämtar han. Sedan blir han allvarlig och förklarar fördelarna med det här sättet att jobba. Bildåtergivningen är bättre än i en monitor och han slipper ha handlederna inne i patienten. Det är robotens smala leder som arbetar i patienten och kommer åt trånga ställen. Det gör operationen effektiv och ökar precisionen. Några darrningar förekommer inte. Robotarna kan inte förmedla känseln men erfarna läkare uppfattar den ändå.
Genom en högtalare dirigerar Räsänen personalen som assisterar vid operationen. Han ber dem byta instrument och flytta kameran. Om operationen och återhämtningen går bra är patienten i skick på två veckor.
– Förr tog det tre månader för en patient att repa sig efter en sådan operation, säger överläkare Kalervo Werkkala.
Ännu är hjärt- och lungcentret inte komplett.
– Vi saknar fortfarande en simulator där unga läkare kan öva sig att operera utan patienter. En sådan kostar 60 000 euro, säger Werkkala.
I en annan operationssal pågår en kateterburen implantation av en aortaklaff. Tidigare var detta en stor operation där man öppnade bröstkorgen. Nu går man in via ett blodkärl i ljumsken och efter operationen syns bara ett litet hål i bröstkorgen. Patienten kan skrivas hem redan efter några dagar om allt går bra.
Blocktransplantationer av hjärta och lungor görs för hand. Patienten kan kopplas bort från andningsapparaten efter några dagar. Det krävs ändå tid för en patient att repa sig efter en sådan operation.
I ett rum ligger Ismo Remula och väntar på att skrivas ut. Han fick ett nytt hjärta för fyrtio dagar sedan.
Han var ute och klättrade, då kände han överraskande smärtor i bröstet. Snabbt genomgick han en bypass-operation i Tammerfors men hjärtat orkade inte. Han förpassades till hjärt- och lungcentret där han genomgick en hjärttransplantation.
– Jag mår bra. Jag tror att jag skrivs ut om cirka två veckor, säger han.
Hjärt- och lungcentrum är en slimmad organisation där överläkarna är involverade i den kliniska verksamheten. Förvaltningspersonalen är liten. Centret startade verksamheten för ett år sedan.
– Vi har kontroll över kostnaderna och ingen ny personal har anställts. Vi har förkortat köerna till hjärt- och lungoperationer och väntetiderna har också blivit kortare, säger verksamhetschef Markku Nieminen.
Bristen på organdonatorer gör ändå att mängden operationer inte motsvarar behovet. Nu jobbar en arbetsgrupp med att effektivera donationerna.