Lobbare godtar strikt övervakning
Experter kräver en lag som reglerar lobbning. Finlands största lobbare, Miltton Networks, har ingenting emot det. Men justitieminister Anna-Maja Henriksson prioriterar inte ärendet. "Utredning pågår", säger hon.
– Finland är som en bananrepublik när det gäller lobbning. Inga regler finns, allt är tillåtet.
Det säger professor Olli Mäenpää. Ordföranden för Transparency Finland Erkki Laukkanen håller med.
– Vi behöver mera öppenhet så att de som lobbar ärligt berättar vems intressen de driver. Vi behöver också en karantän för höga tjänstemän och politiker som går över i olika lobbningsföretags tjänst.
Erkki Laukkanen berättar att åtta EU-länder har infört karantän.
– I Europa är den i allmänhet på ett eller två år. Strängast är den i Storbritannien, men lagarna på andra sidan Atlanten är betydligt tuffare. I USA finns regler som för två år förbjuder en tidigare anställd att ens träffa federalt anställda i syfte att påverka. Och Kanada har en femårig karantän för höga tjänstemän som går över i näringslivets tjänst.
Frågan om lobbningsregler har blivit aktuell i Finland för att påfallande många tidigare politiker och politiska tjänstemän blivit lobbare.
Miltton Group är Finlands största kommunikationsföretag som erbjuder hjälp också med samhällskontakter. Dotterföretaget Miltton Networks som koncentrerar sig på att påverka politiska beslut har på kort tid värvat friskt i statsförvaltningen.
Vd är Jussi Kekkonen som tidigare var statsminister Jyrki Katainens specialmedarbetare. I sin stab har han Matti Hirvola som tidigare arbetade för SDP och Anna-Mari Vimperi som varit de centerpartistiska statsministrarnas medarbetare. Också Tuuli Kousa med bakgrund i De gröna är Milttonanställd, men nu Pekka Haavistos specialmedarbetare.
Tidigare statsminister Paavo Lipponen (SDP) arbetade i många år som det rysktyska gasföretaget Nord Streams konsult. Nu har han tillsammans med två tidigare medarbetare startat en egen kommunikationsbyrå.
Strikta regler
Erkki Laukkanen understryker att Finland är sent ute. EU har en lag som reglerar lobbningen i Bryssel och rekommenderar att medlemsländerna följer exemplet. Och Europarådet har antagit en uppförandekod för sina medlemsstater.
– Enligt uppförandekoden måste en politiker eller en hög tjänsteman omedelbart informera om han eller hon blir erbjuden jobb i näringslivet eller av intresseorganisationer. Bakgrunden är att den som får ett sådant erbjudande kan misstänkas ta ovidkommande hänsyn i sitt beslutsfattande.
– En annan risk är att den som lämnar den offentliga sektorn kan missbruka känslig information och snedvridna konkurrensen eller skada ett allmänt intresse, säger Erkki Laukkanen.
Enligt honom räcker det inte med etiska regler för lobbningsföretag, han vill att en lag stiftas.
– Den diskussion som nu skjutit fart i Finland har förts också i många andra länder. Vi kan ta exempel av dem som utrett frågan och redan stiftat lagar som till exempel Island, Norge och Estland.
"Vi godtar allt"
Vd Jussi Kekkonen på Miltton Networks går med på allt som Erkki Laukkanen föreslår.
– Vill man stifta en lag är det okej för oss. Vill man införa ett register eller etiska regler så passar det också. Och tycker man att allt fungerar bra och låter hela saken förfalla så är vi lika nöjda.
Jussi Kekkonen flyttade för femton månader sedan från statsministerns stab till Miltton. Han understryker att ordet lobbning ger lite fel associationer.
– Det vi gör är ett ganska grått och trist alldagligt arbete långt ifrån Bryssels kabinett och lobbningen där.
– Vi lobbar nämligen inte alls själva. Miltton erbjuder konsulthjälp åt den som behöver veta hur beslutsprocessen fungerar. Vi är rådgivare åt organisationer som anser sig behöva experthjälp. Vi berättar vad de ska göra, sedan får de lobba själva.
Miltton har över hundra anställda och erbjuder kommunikation i alla kanaler.
– Att påverka beslutsfattandet direkt är bara en kanal av många andra. Jag leder den divisionen, men den utgör bara femton procent av hela Miltton.
Är det medvetet ni har värvat personer med kontaktnät med de stora partierna?
– Självklart. Alla partiet fungerar lite olika. Vi anställer folk som har den kunskap som vi behöver. På den avdelning som ansvarar för mediekontakter anställer man också främst journalister.
Ni berättar öppet att ni lobbar för Guggenheim, varför berättar ni inte öppet om era andra kunder?
– Det gör vi nog. Om du tittar på vår hemsida så finns många exempel, Hartwall är ett. Men det är kunden som bestämmer om eventuell offentlighet.
Samtidigt som Jussi Kekkonen försäkrar att alla eventuella lagstiftningsåtgärder passar honom bra har han ändå reservationer.
– Vill man införa ett påverkningsregister för konsultföretag blir gränsdragningen mycket svår. Alla företag har större eller mindre samhälleliga intressen och försöker påverka beslut. Ska alla företag registreras? Var drar man gränsen?
– En karantän för statligt anställda och politiker passar också oss bra. Men vem betalar för den? En grundläggande fri- och rättighet är att folk har rätt att byta jobb. Inskränks den så kostar det. Dessutom ska man inte glömma att företag som rekryterar i allmänhet gör det för att den man anställer har ett specialkunnande som man behöver. Det är lite svårt att förbjuda den som byter jobb att använda sig av det specialkunnande han fått i sin tidigare anställning.
Jussi Kekkonen fruktar att lobbningsdiskussionen kan missförstås.
– Våra politiska beslutsfattare är duktiga och håller en hög moral, det erkänner alla. Att påskynda en lobbningslag och göra ett stort nummer av den är att ge fel signal.
"Saken utreds"
I början av februari ger en kommitté, som tillsatts av Finansministeriet, sitt betänkande om hur en karantänsbestämmelse kunde se ut.
Parallellt utreder Justitieministeriet behovet av en lag som gör upp regler för lobbningsföretag. Men frågan brådskar inte, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP).
– Vi har begränsade resurser och mera brådskande lagprojekt just nu, därför har lobbandet inte högsta prioritet. Men vi ska göra en preliminär kartläggning av vilka möjligheter som finns att begränsa missbruk av lobbning, det vill säga ett otillbörligt inflytande.
– Problemet här är att besluta vad som är tillåtet och vad som ska kriminaliseras. Att försöka påverka politiker måste vara tillåtet, men verksamheten ska vara genomskinlig.
Utredningen av hur en tänkbar lag kunde se ut görs av Justitieministeriets egna tjänstemän.
– Avsikten är att de ska kunna presentera olika alternativ för en kriminalisering av otillbörligt inflytande. Om ett lagförslag sedan ges av nuvarande regering eller om beredningen går vidare till nästa får man se, säger Anna-Maja Henriksson.