Castro intar Havanna
Den 2 januari 1959 kunde Fidel Castros rebellarmé inta Kubas huvudstad Havanna efter att den korrumperade och av de breda folklagren hatade president Fulgencio Batista hade flytt utomlands.
Den unge revolutionsledaren Fidel Castro gjorde sitt intåg i den kubanska huvudstaden sex dagar senare som obestridlig segrare i det två år långa gerillakriget mot regeringstrupperna.
Den då endast 32-årige Castro mötte jublande folkmassor varhelst han visade sig med den rykande havannacigarren, det kraftiga skägget och den ståtliga framtoningen. I Hufvudstadsbladet den 9 januari 1959 beskrivs Castros intåg i Havanna så här:
"Jublande människomassor kantade gatorna när han stående i en jeep for till presidentpalatset i spetsen för en tio kilometer lång kolonn. Senare begav han sig till arméhögkvarteret, där han talade inför 20 000 människor."
Den kubanska revolutionen kom i väst att få ett romantiskt skimmer över sig, och det var inte bara Fidel Castro som idoliserades. Hans närmaste man inom revolutionsrörelsen, argentinaren Che Guevara, blev föremål för beundran i vänstersinnade kretsar också i väst.
Che Guevara var redan tidigt en uttalat marxistisk revolutionär, men Fidel Castro ville till en början inte bekänna färg.
I en intervju som citerades i Hufvudstadsbladet den 9 januari 1959, dagen efter intåget i Havanna, försäkrade Castro ändå att han inte är kommunist och att han skulle bekämpa varje form av diktatur. Samtidigt pågick dock jakten på meningsmotståndare för fullt och anhängarna till den förre presidenten Batista förföljdes.
Så här står det i artikeln "Castro i Havanna" i Hufvudstadsbladet 9.1.1959:
"En rad rättegångar mot ’krigsförbrytare’ har igångsatts på Kuba och femton officerare har redan avrättats: President Manuel Urrutia omtalar att tusentals anhängare till diktatorn Fulgencio Batista kommer att ställas inför revolutionsdomstolar ’på samma sätt som krigsförbrytarna i Tyskland’."
I takt med att relationerna till USA blev allt kyligare, ökade Castros beroende av stöd från Sovjetunionen. Redan på våren 1961, efter det misslyckade USA-stödda invasionsförsöket i Grisbukten, införde Castro enpartivälde och deklarerade att Kuba nu var en socialistisk stat. Ett drygt år senare, i oktober 1962, ledde Castros beslut att ta emot sovjetiska kärnvapenmissiler till den så kallade Kubakrisen, som så när hade störtat världen in i ett kärnvapenkrig.
Läs resten av tidningen från 1959 här.
Under 150 år har Hbl visat upp samhället omkring oss och de händelser och människor som har lämnat spår efter sig i historien. Här återger vi 150 historiska nyheter under jubileumsåret. Gå in på eHbl via dator, läsplatta eller mobil för att läsa de återpublicerade numren av Hufvudstadsbladet.