Reningsverket blundar för mediciner
Medicinrester och antibiotikaresistenta bakterier som kommer ut i naturen sysselsätter allt fler forskare. Tills vidare finns det inga bestämmelser om att skärpa kraven på reningsverkens vattenreningsprocesser.
På måndagar kommer det ut väldigt mycket narkotika från storstäderna i reningsverkens vattendrag, visade forskare vid Åbo Akademi i samband med en stor europeisk undersökning. Forskare vid Aalto-universitetet och Helsingfors universitet har nyligen kartlagt samma sak. Forskare vid Åbo Akademi har också visat att stora volymer läkemedel passerar våra reningsverk och kommer ut i avloppet i låga koncentrationer, bland annat i Vanda å.
Traditionellt renar våra reningsverk fosfor, kväve och en del partiklar. Det skulle kosta miljoner om reningsverken också skulle avlägsna små organiska föreningar som läkemedel.
– Vi vet att det finns mediciner i avloppsvattnet och att de huvudsakligen kommer från hemmen, säger enhetschef Mari Heinonen vid Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). Antibiotika som finns i avloppsvattnet fastnar i reningsverkets slam eller åker ut i små mängder i avloppet. Hur mycket som kommer ut finns det inga uppgifter om. Men läkemedel har påträffats i fisk.
ÅA-forskarna hittade rester av värkmediciner, ibuprofen, naproxen och diklofenak, i gallan hos braxen och mört i sjön Haapajärvi nära Villmanstrand.
– Sjön ligger sjutton kilometer från staden. Reningsverkets avloppsvatten rinner ut i en bäck, Rakkolanjoki, som rinner till sjön, säger professor Leif Kronberg vid Åbo Akademi.
- Det centrala målet för ÅA:s forskning är att utreda förekomsten av mediciner i vattendrag, hur de transporteras och hur de omvandlas i miljön.
- I projektet ingår också undersökningar om läkemedel i vattenlevande organismer.
- Tillsammans med professor Marko Virta forskar man i förekomsten av antibiotika och resistenta bakterier i bland annat svingårdar.
- I ett nytt projekt kommer man att rikta in sig på bestämning av hormonstörande kemikalier i avloppsvatten.
- Conpat-projektet (2012–2016) som finansieras av Finlands Akademi har som mål att undersöka källor för mikrober och kemikalier och hur de transporteras till vattendrag och grundvatten.
- I projektet utvärderas hälsorisker, socioekonomiska effekter av föroreningar, riskkontroll samt kostnader för åtgärder som hindrar skadliga ämnen att komma ut i naturen.
- I Conpat deltar Finlands miljöcentral, Institutet för hälsa och välfärd, THL, samt Statens ekonomiska forskningscentral Vatt.
– Vi visade att läkemedel upptas i fisk. Vi har inte visat att det skulle leda till effekter på fiskarna, men första villkoret för att få en effekt är att ett läkemedel upptas.
Forskare vid Umeå universitet har tittat på effekterna. De hittade det ångestdämpande läkemedlet oxazepam i Fyrisån nära reningsverket, och abborrar som fångades i närheten hade höga halter oxazepam i köttet. Forskarna undersökte hur abborrarna uppförde sig och konstaterade att de förlorat sitt flockbeteende.
– Abborrens flockbeteende är livsviktigt för att den ska klara sig mot fiender, konstaterar Kronberg. Han ser ändå inte förekomsten av medicin i fisk som ett problem för människan. En fisk kan innehålla en miljondels gram medan en dos medicin kan innehålla 400 milligram. Snarare är medicinerna ett problem för det ekologiska systemet.
Kronberg frågar om vi är beredda att betala för en effektivare rening vid reningsverken.
– Teknik finns. Man kan göra dricksvatten av avloppsvatten och det finns massor med forskning om hur man ska få bort läkemedel från avloppsvatten.
Enligt Marko Virta, professor vid Helsingfors universitet, är det först under de senaste tio åren man börjat tala om att reningsverken borde rena läkemedel. Virta har undersökt resistenta bakterier i avloppsvatten. I reningsverkens bakterieflora finns mycket sjukdomsalstrande bakterier. Där det finns mycket bakterier byter bakterierna gener sinsemellan och då sprids antibiotikaresistens från bakterie till bakterie.
– När antibiotika används mycket i samhället leder det till att endast de resistenta bakterierna överlever. Ju mer antibiotika som används desto fler bakterier är resistenta. I slutändan leder det till att de sjukdomsframkallande resistenta bakterierna blir ett problem för människan, säger Virta.
Bakterierna överförs till människan på platser med hög bakterieförekomst eller i kontakt med djur. Virta ser det som ett samhälleligt problem att det används alltför mycket antibiotika till exempel i djuruppfödningen i och utanför Europa. Genom att ständigt proppa djuren fulla med antibiotika får man dem att växa bättre. Trots att EU:s regler bestämmer att antibiotika endast får ges åt sjuka djur följs inte reglerna.
Frågan om antibiotikaresistens finns också med i det nationella forskningsprojektet Conpat.
– Vi har tagit till vara bakteriestammar och nu utreder vi om det finns förutsättningar att undersöka antibiotikaresistens, säger enhetschef Ilkka Miettinen vid Institutet för hälsa och välfärd.