Svenskar trivs på små orter
Mindre orter skapar starkare lokal identitet än större och österbottningar känner mer för sin hembygd än nylänningar. De slutsatserna kan man dra av vår omfattande enkätundersökning. Hälften av dem som har svarat har hjärtat på en annan ort än där de bor.
Hbl, Svensk presstjänst och de andra finlandssvenska dagstidningarna har bett sina läsare beskriva hur de flyttat under sitt liv, varför de gjort det och dessutom betygsätta orterna på skalan ett till fem hjärtan. Man kan ge samma antal hjärtan till flera orter.
Så många som drygt 3 500 personer har svarat och även om det inte handlar om ett vetenskapligt sampel framträder en tydlig lista över vilka orter vi uppskattar mest.
Två tredjedelar av dem som någon gång har bott i Sibbo eller Larsmo har gett de orterna sitt högsta betyg, det vill säga angett dem till det vi valt att kalla hjärteorter.
– I Larsmo och Sibbo kan man bo på den egna täppan men ändå ha nära till större tätorter och service, tolkar minoritetsforskaren Kjell Herberts vid Åbo Akademi det goda betyg kommunerna får.
Bottennoteringen innehar Vanda och Björneborg, när vi räknar med orter som har fått minst tjugo omnämnanden.
Vandas bottennapp kan enligt Herberts bero på att staden är "svensk glesbygd", vilket också kan sägas om Björneborg. I Vanda har dessutom strukturomvandlingen varit mycket snabb.
Mentalt klimat
Sulevi Riukulehto är forskningsdirektör i ämnet regionalhistoria vid Ruralia-institutet vid Helsingfors universitet. Enligt honom visar enkätsvaren att det verkar vara lättare att rota sig på en mindre ort.
Till synes liknande orter får väldigt olika betyg och också grannkommuner får olika omdömen i enkäten.
Det beror enligt Riukulehto på att det är flera olika faktorer som skapar en lokal identitet. Han har utarbetat en teori om hembygd. Enligt den består hembygden av det naturliga landskapet, den bebyggelse som människan har skapat men också av den mentala miljön.
– Den biten kan skilja sig mycket även om orterna till yttre faktorer är lika.
Klart fler österbottniska kommuner har fått det bästa betyget av de svarande som bott på orten, jämfört med utfallet för nyländska eller åboländska kommuner.
– Det finns en starkare koppling i Österbotten till den traditionella byn med genuina dialektdrag, revytraditioner och en småskalighet som ger trygghet. Längs den nyländska kusten har gamla svenskbygder däremot förändrats ganska radikalt, säger Kjell Herberts.
Svenska stigar
Tittar vi på de större städerna klarar sig Helsingfors bäst. Hälften av dem som bott här ger staden sitt bästa betyg. Åbo och Vasa är mindre populära – bara en tredjedel av dem som bott i städerna har gjort dem till hjärteorter.
– Till större städer flyttar man oftare för att studera eller arbeta. Det handlar om en mellanetapp i livet utan ett direkt mål att rota sig, säger Sulevi Riukulehto.
Helsingfors popularitet förklarar Kjell Herberts med en storstads- och huvudstadseffekt, men i kombination med den trygghet som de finlandssvenska sociala nätverken ger.
– Det finns alltid svenska stigar och mötesplatser som finlandssvenskar är bra på att hitta.
Uppväxten central
Generellt sett ligger födelseorten närmast folks hjärtan och får flest hjärtan i snitt i enkäten.
Kaisa Kepsu-Lescelius är kulturgeograf och ska snart doktorera om finlandssvenskarnas flyttningsmönster. Enligt henne har de svenskspråkiga finländarna en starkare platsidentitet än de finskspråkiga.
– Många återvänder till orten där de vuxit upp.
Av de läsare som svarat på enkäten bor en femtedel i dag på sin födelseort. Studieorten verkar däremot inte vara en plats man är speciellt knuten till.
Inte kommungränsen
Riukulehto och Herberts betonar båda att den plats eller ort som man identifierar sig med inte behöver följa de rådande kommungränserna. För att ge ett exempel: man känner sig som Nagubo trots att man numera hör till storkommunen Pargas.
Det här syns också i enkätsvaren. Alla har inte varit tillfreds med den kategorisering enligt kommungränserna 2013 som användes som bas i utformningen av enkäten.
Många har till exempel valt att kringgå det färdiga svarsalternativet Raseborg för att kunna fylla i Ekenäs eller Karis. Tillsammans med Pojo slogs de ihop till storkommunen Raseborg 2009.
Är vi då nöjda med vår nuvarande boningsort? Svar: både och. Hälften av alla svarande uppger att deras hjärta finns på den ort där de bor i dag.
Men det betyder omvänt att hälften inte bort på sin hjärteort.
Återigen är Sibbo i topp. Fyra av fem av de Sibbobor som svarat på enkäten uppger att deras hjärta finns här. Däremot menar lika många Vandabor att deras hjärta är någon annanstans.