"Jag känner mig maktlös varje dag"
Hennes parti har klättrat till toppen av galluparna. Själv har hon fyllt 30, förlovat sig, tagit examen och blivit allvarligt sjuk. 2013 blev ett år som Centerns framtidsnamn Annika Saarikko inte glömmer.
Vi träffas i riksdagens kafé klockan elva och har en timme på oss. Centerns riksdagsledamot och vice ordförande Annika Saarikko ska ta emot en gäst halv ett. Under halvtimmen däremellan hinner hon skriva en insändare till en tidning.
Åren i partitoppen med hundratals resor runtom i Finland vid sidan av arbetet i riksdagen har gjort henne effektiv. I höstas blev hon tvungen att stanna upp när hon, precis som partiledaren Juha Sipilä tidigare, drabbades av en blodpropp. Blodproppen orsakades inte av stress, men fick henne ändå att tänka om sitt liv.
– Det är helt enkelt så att människan mår bättre om hon har tid för motion, nattsömn och en ledig dag varje vecka. Jag skulle vara dum om jag inte hade lärt mig något av sjukdomen.
Saarikko mår bra men äter fortfarande medicin. Nyårslöftet är givet: se till att arbetet och fritiden är i balans.
Risk för maktmissbruk
Som 25-åring blev Annika Saarikko pressekreterare för utrikeshandels- minister Paavo Väyrynen. Hon jobbade som specialmedarbetare för olika ministrar, bland annat statsminister Mari Kiviniemi, i två år. Det var ett krävande jobb som lärde henne mycket.
Hade du mycket makt?
– Det är ministern som har det slutgiltiga ansvaret och den högsta makten. Jag såg att medarbetarna kan ha stor makt om de så vill. Jag kan inte säga att jag såg maktmissbruk, men jag tror att vi alla hamnade i situationer där det fanns en risk för det.
Kan du ge ett exempel?
– Ministrarnas arbetstempo är högt och det blir ofta medarbetaren som får representera ministern vid olika möten. Man ska vara noga med att inte lova någon för mycket. Men jag är inte en av dem som talar illa om yrkeskåren, tvärtom uppskattar jag deras arbete väldigt mycket.
- Fyllde 30 år i november.
- Bor i Åbo med sin fästman Erkki Papunen, socialpolitisk sekreterare för SDP:s riksdagsgrupp.
- Riksdagsledamot för Centern sedan 2011.
- Valdes till Centerns vice ordförande 2010 och omvaldes med det högsta röstantalet 2012.
- Har tidigare arbetat som specialmedarbetare för bland andra statsminister Mari Kiviniemi.
- Läser: Finländska böcker av främst kvinnliga författare. Riikka Pulkkinen är favoriten.
- Önskehobby: ”Jag skulle vilja börja med ikonmålning. Min vän målar ikoner och säger att det hjälper henne att stänga ute allt annat. Jag tror att det skulle vara utvecklande för mig som alltid är på väg någonstans och älskar stora linjer.”
2011 valdes Saarikko in i riksdagen, men hennes parti blev valets stora förlorare. Statsministerns kabinett byttes mot livet som nyinvald ledamot för oppositionen. Saarikko säger att hon insett hur starkt regeringen styr Finlands politik.
– När det handlar om att få saker gjorda är det en enorm skillnad mellan att vara i regeringen eller oppositionen. Och ja, jag känner mig maktlös varje dag som oppositionsledamot, säger hon och tillägger:
– Men i den här ekonomiska situationen tror jag att det finns 200 riksdagsledamöter som då och då känner sig maktlösa, om de är ärliga mot sig själva.
Den viktigaste frågan för henne just nu är vårdreformen. Både Centern och regeringen anser att det nuvarande systemet måste ändras, men de skulle lösa organisationen på olika sätt.
Men vad är egentligen det stora problemet med dagens hälso- och sjukvård? Vårdköerna är en del av problemet, säger Saarikko, men mest handlar det om euro och cent.
– Visst ligger pengar bakom många reformer. Man anser att det nuvarande systemet är ineffektivt och slösar pengar på dålig förvaltning.
Saarikko hoppas att man en dag på riktigt börjar uppskatta förebyggande åtgärder inom social- och hälsovården. Det pratar man alltid om: friskvård före sjukvård, stöd till föräldrar före omhändertaganden. I verkligheten är det i det förebyggande arbetet man skär ner först.
Annika Saarikko har studerat pedagogik och medieforskning. Det senare har gett henne insikter om relationen mellan journalister och politiker.
– Jag har aldrig varit någon högljudd kritiker av "etelän media". Jag ser politikens och mediernas hatkärleksförhållande och ömsesidiga beroende som givna och försöker undvika tanken att alla medier är en helhet som fungerar på samma sätt. Jag accepterar personfixeringen och underhållningen som en del av 2010-talets sätt att göra politik.
Sitt pro gradu-arbete skrev hon om kvällstidningarnas behandling av statsminister Matti Vanhanens skilsmässa. Saarikko vill ändå inte betraktas som medieexpert.
– Huvudpoängen med pro gradun är att den är färdig.
Politiken inte allt
År 2010 sågs Saarikko som en talang för framtiden. I dag har hon befäst sin ställning i partiet. Centern ser ut att vara på väg mot en valseger 2015, men Saarikko vill inte kommentera om hon är intresserad av en ministerpost.
Hon kandiderar i nästa riksdagsval, men säger att hon inte vill vara politiker hela livet.
– Gemensamma frågor kan man sköta också på annat sätt än som politiker. Och jag är intresserad av att jobba som klasslärare, det är ett väldigt betydelsefullt arbete. Men det är inte tid för det just nu.
Kanske kan Saarikko ta efter den svenska kollegan Gustav Fridolin, som i likhet med henne är född 1983. Fridolin satt i riksdagen för Miljöpartiet men hoppade av för att jobba som journalist och folkhögskolelärare. Fem år senare återvände han och blev partiledare.