Pajunen vill ha konkreta förslag om bättre service på svenska
Helsingfors stadsdirektör vill stärka tvåspråkigheten i huvudstaden och tillsatte i går en arbetsgrupp som ska stärka svenskans ställning. – Jag förväntar mig konkreta förslag, säger Jussi Pajunen.
I samband med stadens strategiprogram för 2013–2016 beslöt fullmäktige att Helsingfors ska jobba aktivt för tvåspråkigheten i staden. I går tillsatte stadsdirektör Jussi Pajunen en arbetsgrupp på sexton personer som ska komma med förslag om hur tvåspråkigheten i Helsingfors kan förbättras. Stadsstyrelsen och fullmäktige ska i sista hand godkänna förslagen.
– Tvåspråkigheten är Helsingfors styrka. Vi har en stark historisk tradition av tvåspråkighet och det är viktigt att den förstärks också i framtiden, säger stadsdirektör Jussi Pajunen.
Han lyfter också fram konkurrensaspekten med andra städer kring Östersjön.
– Den tvåspråkiga profilen ger Helsingfors en särprägel i förhållande till S:t Petersburg, Stockholm och Tallinn.
Hur fungerar tvåspråkigheten i Helsingfors i dag?
– Det är sorgligt att det talas så mycket om tvångssvenskan. Tvåspråkighet är mycket mer än hur undervisningen sköts i skolan. Vi utgör en del av den skandinaviska kulturen och jag vill jobba för en mer levande tvåspråkighet. Vi måste utgå från servicen, speciellt för äldre personer är det viktigt att trygga en fungerande service.
Vad väntar du dig konkret av arbetsgruppen?
– Jag har stora förhoppningar, men inser att det tar tid att få konkreta resultat. Jag förväntar mig en bättre förståelse över vilken betydelse tvåspråkighet har och konkreta förslag på hur servicen på svenska kan förbättras. Jag uppmuntrar också alla att läsa och tala svenska, säger Pajunen.
Fullmäktigeledamot Marcus Rantala (SFP) är glad att just stadens tjänsteman nummer ett vill förbättra tvåspråkigheten.
– Det ger ett starkt signalvärde till helsingforsborna och förvaltningen. Vi vet att det finns utmaningar speciellt inom social- och hälsovården, men också när det gäller den normala informationsgången, säger Rantala.
Rantala hoppas arbetet systematiseras till exempel genom att tillsätta en stadssekreterare som skulle ha frågorna på sitt bord, under stadsdirektören.
– Vi får säkert en del konkreta förslag för verken, till exempel hur vi kan få den svenska hemservicen att fungera. Som svenskspråkig helsingforsare ska man ha stora förhoppningar på arbetsgruppen, något sådant har aldrig gjorts tidigare, säger Rantala.
Gunborg Gayer, rektor för svenska Arbis i Helsingfors har valts till ordförande för arbetsgruppen för ett tvåspråkigt Helsingfors.
– Jag ser det här som en verklig chans att påverka. Det handlar om att svenskans ställning ska vara stadig och kraftig i staden. Perspektivet är stadens och det ska förverkligas i de olika verken. Framför allt sådant som hänger ihop med kundservice är viktigt att förbättra.
Gayer tycker ändå att tidtabellen är knapp med tanke på att arbetsgruppen ännu inte träffats och ännu måste formulera tydligare mål. Arbetsgruppen ska vara klar med sin rapport före den sista oktober nästa år.
Hur fungerar tvåspråkigheten i Helsingfors i dag?
– Som tjänsteman tycker jag den fungerar bra. När det gäller min kontakt med förvaltningen fungerar tvåspråkigheten föredömligt om man jämför med till exempel den statliga administrationen. Men det finns en hel del brister i kundservice. Det handlar inte om illvilja utan om okunskap och omöjlighet av ekonomiska skäl, säger Gayer.
stadens styrka. –Jag förväntar mig en bättre förståelse av vilken betydelse tvåspråkighet har och konkreta förslag på hur servicen på svenska kan förbättras, säger Jussi Pajunen. hbl-arkiv / leif weckström