Finländska slaktkycklingar produceras utan antibiotika
De tre senaste åren har finländska höns producerats utan antibiotika. Bedriften betecknas av uppfödarna som enastående i ett europeiskt perspektiv där kycklingar får antibiotika flera gånger under sin livstid.
– Finländska hönsgårdar har systematiskt i många år strävat efter att hålla god djurhälsa. Nu skördar vi frukterna av arbetet och det kan vi vara stolta över, säger broileruppfödaren Hanna Hamina, som är ordförande för Broilerföreningen.
– I Europa är det bara Sverige och Norge vid sidan av Finland som lyckas producera kycklingar genom att använda lite eller ingen antibiotika i produktionen.
- Inhemskt kycklingkött säljs i förpackningar med Svanenmärket.
- Årligen produceras 100 miljoner kilo hönskött av 200 finländska hönsgårdar. Finländarna beräknas konsumera 17 kilo hönskött per år.
- Omkring 13 procent av hönsköttet som konsumeras hos oss är importerat. Det importerade köttet går huvudsakligen till restauranger och storkök. En liten del säljs i affärerna.
- Finländska slaktkycklingar får medicin endast om de är sjuka. Antibiotika har inte använts de senaste tre åren.
- I EU är det förbjudet att använda mikrobmediciner för att främja djurens uppväxt men trots detta har användningen av antibiotika inte minskat nämnvärt.
Men Hamina kan peka på skräckexempel ute i Europa där antibiotika allmänt används i produktionen. I tyska Nordrhein-Westfalen har man undersökt användningen av antibiotika och kunnat visa att 91,6–96,4 procent av slaktkycklingarna under sin uppväxt flera gånger fått olika sorters antibiotika. I Holland finns det gårdar där man ger kycklingarna antibiotika omkring tre gånger om dagen.
Den goda situationen i Finland har flera orsaker.
– En huvudprincip som vi följer är all in–all out-metoden. I Europa är det vanligt att man gallrar en eller två gånger bland djuren och tar en del till slakt mitt i uppfödningsprocessen. Vi kan upprätthålla en hög hygienstandard när hönsgården töms helt och hållet, säger Hamina. När hönsgården är tom tvättas och desinficeras den och gården håller en paus som avbryter eventuella infektionskedjor. Vid varje ny hönskull får hönsen nytt strö som underlag till skillnad från hur man gör på vissa håll i Europa där ströet återanvänds av nya kullar. Samarbetet mellan aktörerna i produktionskedjan är systematiskt och man strävar efter god foderhygien. Dessutom tillämpas stränga karantäns- och besöksregler.
Karantän viktig
Specialistveterinär Hannele Nauholz intygar att uppgifterna om att finländsk kyckling inte får antibiotika är tillförlitliga.
– Uppgifterna har samlats in av veterinärer och de publiceras anonymt. En faktor som påverkar situationen i Finland är att vi inte har virussjukdomar som utsätter fåglarna för bakterieinfektioner. Av en virusinfektion kan följdsjukdomen bli bakterieinfektion och då är det bara antibiotika som hjälper.
När fjäderfä importeras för avel hålls de i karantän för att inte sprida eventuella virus, uppger Nauholz.
Hönskött blir inte dåligt av antibiotika men en av de hetaste frågorna just nu är antibiotikaresistensen i all djurproduktion i världen och dess betydelse för människors hälsa.
– Det är en stor fråga och en orsak till att vi borde använda antibiotika bara när det verkligen behövs. Det är fel att använda antibiotika som man gör i vissa länder där antibiotika ges som en cocktail genast första dagen hönsen anländer till hallen så de inte skall bli sjuka eftersom lokalen inte har tvättats och det finns bakterier överallt. Då används det i förebyggande syfte och för att främja hönornas uppväxt, säger Nauholz.
Uppväxtfrämjande antibiotika är i princip förbjudna inom EU.
– I Finland ger vi inte antibiotika i förebyggande syfte. Vi förebygger sjukdomar genom att hålla dem borta, säger Nauholz.
I hela Europa har förekomsten av antibiotika i avloppsvatten ökat. Antibiotika kommer från djurhållning och huvudsakligen mänsklig verksamhet och utgör ett hot mot miljön.
– Ju mer vi belastar naturen med antibiotika desto större är risken att det uppstår antibiotikaresistens som hotar möjligheterna att sköta mänskliga sjukdomar, säger Nauholz.
Goda förhållanden. Inhemska kycklingar har inte fått antibiotika de senaste tre åren. Seilo Ristimäki/Iloinen Liftari Oy