EU-länderna tiger om spionage
Utsikterna att kunna avslöja vem som trängde sig in i Utrikesministeriets datanät i vintras är små. En av orsakerna är att samarbetet inom EU haltar, säger dataförvaltningschef Ari Uusikartano.
Aktualitetsprogrammet 45 minuter i MTV3 gick i onsdags ut med nyheten att spionaget på Utrikesministeri-et (UM) sannolikt aldrig klaras upp.
Dataförvaltningschef Ari Uusikartano är inte lika pessimistisk.
– Till 45 minuter sade jag att det kan gå så illa att vi aldrig lyckas avslöja vem som trängde sig in i UM:s datanät. Men vi fortsätter utreda saken i samarbete med Skyddspolisen och har definitivt inte gett upp.
– En annan sak är att vi av utredningstekniska skäl inte kan avslöja vad som hittills framkommit.
UM betonar att det finländska fallet inte är unikt utan att många andra europeiska länder råkat ut för liknande intrång.
Man kan väl anta att man i andra länder jagar samma gärningsman. Hur fungerar samarbetet?
– Dåligt. Många länder har drabbats, men de flesta håller tyst om vad som skett. Man vill ogärna skylta med att man blivit offer för ett intrång. Dessutom varierar lagstiftningen från land till land vilket försvårar ett samarbete.
– Men i Finland skulle vi välkom- na ett utbyte av erfarenheter och information. Även om vi inte var tvungna att rapportera om vårt spionage till EU så ville vi göra det. Och EU har efteråt tackat oss för vår öppenhet.
Kan inte EU koordinera jakten på den främmande spionen?
– EU har ett organ för ändamålet. Och EU efterlyser ett intimare samarbete. Felet är att man i medlemsländerna tills vidare visat ett måttligt intresse. När Finland öppet redovisade för vad som hänt så tackade man oss hjärtligt, men något annat utbyte hade vi inte av vår öppenhet. Sympati fick vi, det var allt.
Hur utbrett är spionaget? Hur många EU-länder har drabbats på samma sätt som vi?
– Jag vet bara att många länder berörs. Men hur många är omöjligt att säga. De flesta väljer att tiga så det finns ingen statistik.
UM har nyligen utsatts för nya attacker, avslöjade MTV3 tidigare i veckan. Hur många?
– Många. Exakt antal är omöjligt att veta eftersom många försök aldrig avslöjas. Den som ligger bakom attackerna är skicklig på att sopa igen spåren efter sig. Ändå har vi upptäckt flera försök, men ingenting tyder på att man lyckats komma in i vårt datanät på nytt.
– Vi har att göra med skickliga motståndare. De är inga amatörhackare utan fullblodsproffs.
Är attackerna ett oundvikligt fenomen i dataåldern eller har UM någonting extra intressant för främmande makt?
– Jag tror mera på den förra möjligheten. De flesta europeiska länder är föremål för motsvarande attacker. Vi råkar bara informera mera öppet om fenomenet.
När tror du att utredningen blir klar?
– Skyddspolisen får svara för sig. Men någon gång efter årsskiftet tror jag att vi är redo att säga någonting. Antingen att vi har gjort framsteg, eller i värsta fall att det ser ut som om vi inte kan identifiera den som låg bakom attacken.
– En god sak har i alla fall fallet fört med sig. Vi är nu bättre förberedda på motsvarande attacker och vet att hotet finns därute, hela tiden, säger Ari Uusikartano.
Det var i januari som UM fick tipset från Sverige att främmande makt är inne i något av UM:s hemliga datanät och följer trafiken. Eftersom nästan all elektronisk post till och från Finland passerar Sverige har man där god insyn i vad som sker på nätet.
Enligt UM lyckades den fientliga makten aldrig tränga in i de mest känsliga datanäten som berör Finlands relationer till främmande makt och till EU.