Få följer Sibbos goda exempel
På måndag klubbar Sibbo kommunfullmäktige igenom ett snudd på historiskt beslut. Kommunen ska åter börja ta emot flyktingar, efter en paus på nästan ett kvartssekel.I övrigt står nya mottagarkommuner inte precis i kö.
Kring 20–25 flyktingar vart tredje år ska erbjudas kommunplats i Sibbo. Om det råder sällsynt stor politisk enighet, med bara smärre undantag.
Att Sibbo nu öppnar dörrarna beror på att fullmäktigeordföranden Christel Liljeström (SFP) i fjol lämnade en motion om saken.
– Pengar är inte ett argument i den här frågan, åtminstone inte för Sibbo som ändå har en stabil ekonomi. Under de första åren ersätter staten alla utgifter, och utöver det finns i år ytterligare morötter. Vi räknar inte med någon stor kostnad för mottagningen, säger Liljeström.
De Sibbobor Hbl talar med är också nöjda.
– Det är utmärkt att Sibbo tar emot flyktingar. Nog är det ganska underligt att vi inte tagit emot några på så länge. Däremot kan det säkert bli svårt att hitta bostad åt dem, då läget redan nu är svårt, säger Tarja Ruuth.
Trög process
Redan i mars skickade specialplanerare Minna Kuivalainen på Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral ut ett brev till kommunerna för att höra sig för om deras beredskap att ta emot flyktingar. I augusti skickade hon nästa brev: avtalen om flyktingmottagning ska förnyas och det behövs fler kommunplatser. I oktober kom arbets- och näringsministeriets besked om morötter för dem som tar emot – 20 000 euro extra för nya mottagarkommuner och lite andra småmorötter.
- För tillfället har drygt sjuttio av Finlands 320 kommuner ett avtal om att ta emot flyktingar.
- Ungefär tusen platser per år brukar Närings-, trafik- och miljöcentralerna, som har i uppgift att förhandla med kommunerna, lyckas skramla ihop. Det är mindre än hälften av behovet, och nästa år tar Finland dessutom emot en extrakvot på 300 syriska flyktingar.
- I höstas gick arbets- och inrikesministern ut med en vädjan till kommunerna. Nästa år erbjuds extra morötter: 20 000 euro till de kommuner som första gången tar emot och dem som höjer budet sedan senast plus en förhöjd engångsersättning per flykting.
- Staten ersätter kommunerna för utgifter för boende, hälsovård osv under de första åren.
Men tystnad råder ändå i de flesta kommuner. Av Nylands 26 kommuner har Raseborg, Hangö, Grankulla och Hyvinge fattat beslut om mottagning och en handfull överväger. Och ingen av de gamla mottagarkommunerna – fyra stycken i fjol – höjer budet.
– Av en eller annan anledning går den här frågan långsamt framåt i kommunerna. Många små kommuner är inte alls intresserade och svarar över huvud taget inte på förfrågningar, säger Kuivalainen.
Och så finns de kommuner som vevar frågan fram och tillbaka utan att komma till skott.
– Till exempel i Kyrkslätt har vi hörts säkert fyra gånger av kommunstyrelsen men än har man inte fattat något beslut. Nu är frågan på agendan igen, säger Kuivalainen.
Kyrkslätts senaste förslag var minst sagt kreativt – kommunen erbjöd sig att ge kommunplatser till flyktingar som redan bodde i kommunen.
– Men det hjälper ju inte dem som sitter i flyktingläger eller förläggningar och väntar, så det kunde vi inte acceptera.
Ojämnt
I vissa delar av Österbotten har man förhållandevis generösa traditioner inom flyktingmottagningen.
Men helt smärtfritt går det inte heller här. Vasa, Karleby, Vörå och Jakobstadsregionen brukar ta emot flyktingar varje år, och gör det också nästa år. Men i höstas försökte kommunstyrelsen i Vasa sätta lapp på luckan. Det gick fullmäktige ändå inte med på, och slutresultatet blev efter livlig diskussion att Vasa tar emot 40 flyktingar nästa år, mot 50 i år.
– Jag tror att antalet nästa år kommer att vara på ungefär samma nivå som i år, säger migrationschefen Hanna Auronen vid Österbottens NTM-central.
I andra delar av Österbotten är traditionerna inte lika generösa. Av 17 kommuner i Södra Österbotten brukar en – Seinäjoki – ta emot.
– Det är oklart hur det blir nästa år, vi har ännu inte kontaktat kommunerna, säger överinspektör Mauno Salmela vid Södra Österbottens NTM-central.
Facebook-duell
På Åland har frågan väckt livlig debatt i år, och i förrgår hölls en manifestation för solidaritet och mot rasism på torget i Mariehamn. Den hade föregåtts av en Facebook-duell mellan grupperna Ja tack – respektive Nej tack – till 20 syriska flyktingar på Åland. Slutresultatet är att närmare 3000 personer gillar Ja tack-gruppen, medan Nej tack-gruppen har tagits bort från Facebook.
– Här finns ett starkt stöd bland hemmaopinionen. Flera kommuner har visat intresse, säger integrationssamordnare Johanna Fågelström.
Åland förhandlar för tillfället med ministeriet om hur mottagningen och ersättningarna ska organiseras. Tidigare har Åland skött mottagningen separat. Senast tog Mariehamn emot kvotflyktingar för fem år sedan.