Äldrevård i kris ska spara mest
Äldre par får sällan bo tillsammans och det finns för få vårdare. Nu ska ytterligare 300 miljoner sparas in från institutionsvården. I framtiden ska allt fler bo hemma allt längre.
Varje vardag tar Holger och Maj-Britt Dahlqvist, 85 och 83 år gamla, bussen från hemmet i Lassas till Folkhälsans seniorhus i Brunakärr. Den goda lunchmaten lockar.
Dahlqvists är friska och har än så länge inga problem med att klättra uppför trapporna till sin lägenhet på tredje våningen. Huset har ingen hiss.
– Så länge man är två går det riktigt bra att bo hemma, säger Maj-Britt Dahlqvist.
Holger Dahlqvist tittar tvärs över matsalen på en kvinna som matar sin invalidiserade make.
– Knappast skulle han klara sig utan henne. Det är omöjligt.
Regeringen vill att allt fler äldre ska bo hemma allt längre. Platserna inom institutionsvården ska minskas med 300 miljoner euro fram till 2017. Det är den enskilt största besparingen i strukturpaketet som presenterades i fredags.
Satsa på hemvården
I praktiken har antalet äldre som bor på ålderdomshem eller vårdcentral minskat stadigt de senaste tio åren.
– De stora kommunerna har jobbat i den här riktningen under många år. Därför undrar de hur man skulle kunna spara så mycket när en stor del av jobbet redan är gjort, säger Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovårdsenheten vid Kommunförbundet.
Experter är eniga om att det bästa för de flesta äldre är att bo hemma. Det räcker dock inte att man drar in vårdplatserna om man inte samtidigt satsar på hemvården.
Dessutom är det orealistiskt att de som i dag får vård dygnet runt skulle kunna flytta tillbaka hem.
Forskaren Anja Noro på Institutet för hälsa och välfärd tror att det på lång sikt är möjligt att spara 300 miljoner euro på institutionsvård.
– Men det kräver många olika åtgärder. Vi kan inte bara flytta bort äldre som är i dåligt skick. En del av dem behöver två vårdare dygnet runt, inte kan de klara sig hemma, säger hon.
EU-parlamentariker Sirpa Pietikäinen (Saml), som tidigare varit närståendevårdare till sin mamma, har länge talat emot institutionsvård.
– Nu borde vi investera. Diskussionen liknar den vi tidigare haft om psykvården. Det är sorgligt att se vad som hände när man drog in vårdplatser utan att öka öppenvården.
Pietikäinen har flera konkreta förslag för bättre hemvård av äldre. Man borde kunna kombinera olika stödformer och till exempel få större hushållsavdrag. Hon vill också införa servicesedlar för att öka utbudet av privat hemvård.
Närståendevårdarna borde få mer stöd och rätt till rehabilitering. Ofta är det kvinnan som tar hand om sin sjuka make.
– En närståendevårdare som inte får hjälp blir ofta själv utmattad, och snart har vi två personer som behöver vård.
För få vårdare
Cirka 46 000 över 75-åringar bor på serviceboende, ålderdomshem eller vårdcentral. Institutionsvården har fortfarande stora brister, visar en rapport som tillsynsverket Valvira och Institutet för hälsa och välfärd publicerade i går. En femtedel av enheterna når inte upp till rekommendationen en vårdare per två boende.
Det var första gången man undersökte hur många vårdare som faktiskt jobbade under ett skift, inte hur många som skulle ha jobbat enligt schemat.
– Vi hade uppfattningen att problemet nästan hade försvunnit, men så var det inte, säger socialrådet Hanna Ahonen på Valvira.
Inom den offentliga vården har bara sex av tio kunder möjligheten att komma ut varje dag.
Inom den privata sektorn är siffran nio av tio.
Bara ett av tio äldre par får bo tillsammans inom den offentliga vården om endast en av makarna behöver vård dygnet runt. Behöver båda vård lyckas man ordna gemensamt boende i tre fall av fyra.