Sextetten bäddar om i långvården
Det krävde en hel del sifferexercis och kaffe, men regeringen lyckades i går enas om ett strukturpaket som man försäkrar ska täppa till hållbarhetsgapet. Kommunerna slimmas hårt, bland annat ska 300 miljoner bort från de äldres institutionsvård.
Förhandlingarna om det så kallade strukturpaketet drog rejält ut på tiden, vilket egentligen inte var någon överraskning. Att i ekonomiskt svåra tider sy ihop ett reformpaket med strukturella åtgärder som drabbar kommuninvånarna hårt är en otacksam uppgift för vilken regering som helst och i den nuvarande finns sex stridande viljor.
Det gällde för Jyrki Katainens (Saml) sexpack att ta fram en konkret plan för hur det så kallade hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin kan minskas med omkring nio miljarder euro till 2017.
De allmänna riktlinjerna för strukturpaketet presenterades redan i augusti, men innehållet har fått vänta tills nu. Särskilt för vänsterpartierna har det varit besvärligt att konkretisera de tuffa sparbesluten.
När den så kallade sextetten, eller de sex regeringspartiernas ordförande, i går på eftermiddagen väl hade nått enighet gick resten snabbt. Hela regeringen godkände åtgärdspaketet utan större protester och efter det höll sextetten presskonferens där digra luntor om stora och små reformer i strukturpaketet delades ut till journalisterna.
Över fyrtio olika åtgärder finns i paketet. Regeringen räknar med att spara 300 miljoner genom att skära ner i institutionsvården för de äldre. Genom att dagvårdsavgifterna höjs, särskilt för höginkomsttagare beräknas kommunernas inkomster öka med 25 miljoner euro.
Beträffande läropliktsåldern kom regeringen överens om att en allmän höjning till sjutton år görs så att man når unga som inte har någon utbildningsplats i sikte.
Med arsenalen av åtgärder vill regeringen täppa till hållbarhetsgapet som uppskattas till 4,7 procent av bruttonationalprodukten.
Statsminister Katainen betonade att det inte handlar om regelrätta nedskärningar utan om strukturella förändringar.
– Efter de här besluten kan var och en av oss förhålla sig lite mer positivt till Finlands framtid, försäkrade han.
Finansminister Jutta Urpilainen (SDP) var också hon nöjd med slutresultatet.
– Vi ger en signal om att Finland sköter sig och saker och ting är under kontroll.
Tuff övning
Försvarsminister Carl Haglund (SFP) sjöng samma visa.
- Kommunernas utgifter skärs ner med drygt en miljard euro
- De vuxnas tandvård skärs ner så att kontrollintervallerna förlängs och systemet med dygnet runt-jour avskaffas.
- Anstaltvården för de äldre skärs ned. Avsikten är uppmuntra de äldre att bo hemma längre.
- Dagvårdsavgifterna höjs, särskilt för höginkomsttagarna.
- Biblioteksnätet blir glesare.
- Inom hälsovården avskaffas förpliktelsen att skriva ut intyg som bedöms vara onödiga.
- Patientregister måste inte längre upprätthållas på papper.
- Kommunernas skyldighet att övervaka solarier avskaffas.
- Regeringen är redo att vid behov fatta nya spar- och strukturbeslut i mars.
– Nog var det en tuff övning men det här måste göras. Det är helt nödvändigt att kommunerna sköter sina uppgifter förmånligare än i dag. Det handlar om att göra saker vettigare, inte så mycket om att spara, men klart är också att sparobjekt måste hittas.
– Vi har nu en uppsjö av åtgärder som sammantaget ska bita på hållbarhetsgapet. Det är ändå viktigt att inse att många åtgärder inte är i regeringens händer och att en del åtgärder inte biter över en natt, det krävs ett långsiktigt arbete. Inte bara vi, utan också nästa regering kommer att ha mycket att göra.
Räddar paketet Finlands ekonomi?
– Det går åt rätt hål i alla fall, med tanke på att vi ska ha vårt välfärdssamhälle också på sikt.
Hur ter sig paketet ur kommuninvånarens synvinkel?
– Vi har försökt göra paketet så att de svaga inte drabbas, det har varit utgångspunkten.
Försämras servicen för kommuninvånarna?
– Inte i någon märkbar grad, många stora åtgärder handlar om byråkratin. Det motsätter sig ingen, men så finns förstås annat som berör vård och skola, tandläkarbesök, landskapsbibliotek och så vidare. Säkert finns det folk som inte tycker att det här är bra, men när det handlar om så här stora summor är det omöjligt att handla så att alla tycker att det är bra. Vi har i alla fall försökt göra det så rättvist som möjligt.
Trots att listan på beslut är lång blev mycket halvgjort. Beredningen fortsätter av hur hemvårdsstödet, den subjektiva dagvårdsrätten och rätten till alterneringsledigt konkret ska begränsas. Oklart är också hur det går med planerna på att göra förskolan obligatorisk och fördela kostnaderna för föräldraskap jämnare.
Om det visar sig att arsenalen av åtgärder är otillräcklig är regeringen redo att fatta nya beslut nästa vår.