"Rör inte primärvården"
– Det går inte att spara pengar utan att spara inom hälso- och sjukvården. Det behövs en social- och hälsovårdsreform som leder till att hälsovårdscentralerna stärks på sjukhusens bekostnad.
Det här säger generaldirektör Pekka Puska på Institutet för hälsa och välfärd, THL. Han säger att landets hälso- och sjukvårdssystem är så invecklat att politikerna helt enkelt inte kan greppa det.
- Basservicen har försämrats och skillnaderna i befolkningens hälsa ökar.
- Tillgången och kvaliteten på hälso- och sjukvårdstjänsterna varierar enligt kommun. En jämlikhet nås inte.
- Finansieringen av tjänsterna försvåras allt mer då befolkningen åldras. Behovet av tjänsterna ökar samtidigt som den arbetsföra befolkningens andel minskar.
- Kommunerna konkurrerar om arbetskraften. Kommunarbetstagarna pensioneras och de yngre årskullarna räcker inte till för att fylla behovet av arbetskraft.
- Källa: Social- och hälsovårdsministeriet
Nyckelpersoner inom regeringen sitter just nu och funderar på hur kommunerna skall gallra i sina uppgifter för att nå stora besparingar. Social-, hälso- och sjukvården står för hälften av kommunernas utgifter. Det kommer alltså att gallras i hälso- och sjukvården.
– Strukturreformpaketet hänger intimt ihop med social- och hälsovårdsreformen. Om vi inte reformerar hälso- och sjukvården riskerar besparingarna tas från primärvården, som redan nu är i svår kris. Primärvården måste få pengar från den specialiserade sjukvården. Alla sjukhus kan inte göra samma saker. Vissa sjukhus måste läggas ned. Andra bör specialisera sig, säger Pekka Puska.
Han säger att regeringsledningen ser social- och hälsovårdsreformen som en kommunal reform. Det är den inte. En modern social-, hälso- och sjukvård kan inte vara enbart kommunbaserad, till och med en stor kommun som Esbo har stora svårigheter. Det behövs större områden som ansvarar för vården.
– Om det nuvarande systemet inte förändras totalt fortsätter den nuvarande praxisen som innebär att sjukhusens budgeter först görs upp och det som blir kvar går till primärvården, säger Puska.
Han säger att det finns en bred enighet bland experterna om att det nya systemet skall bestå av tillräckligt stora social- och hälsovårdsområden, 15–20 stycken. Finansieringen skall ske via en kanal. Alla offentliga medel skall slås ihop, det vill säga de pengar som nu går till primärvården, den specialiserade vården och till Folkpensionsanstaltens sjukvårdsersättningar. De här offentliga medlen skall distribueras så optimalt som möjligt. Det är den enda möjligheten för primärvården att få mer pengar. Den tredje delen i reformen är vem som skall producera tjänsterna.
– Vi är i behov av att använda mera privata sjukvårdstjänster och de resurser som finns inom företagshälsovården. Men det privata sjukvårdssystemet kan inte fortsätta i sin nuvarande form. Det är för okontrollerat, säger Puska.
Följande version av hur den nya social- och hälsovårdsreformen ska se ut presenteras den 19 december. Då beräknas kommittén som bereder arbetet vara färdig med sitt förslag.