Gruvbolagen tar över deras mark
José Américo Mosquera är en tålmodig man. I över tolv år kämpade han och hans by i Chocó i Colombia för att deras mark ska registreras som kollektivt ägd av regeringen. Men nu hotas marken av gruvbolagen.
Invånarna i byn Doña Josefa i Chocó i nordvästra Colombia hade bestämt sig. Lagen gav dem möjlighet att registrera sin mark för kollektivt ägarskap och det var vad de ville. Det hela borde ha gått på sextio dagar men i stället tog det tolv år. Men att få registreringen genomförd 2010 var ändå inte den glädjens dag det lilla afrocolombianska samhället hade tänkt sig.
En stor del av deras mark hade nämligen gruvbolagen gjort anspråk på. Och eftersom Colombias regering har som prioritet att öka gruvdriften – och landets inkomster – så kör gruvanspråken förbi protesterna från en liten by.
Ett lagförslag föreslår nu att över en femtedel av Colombias yta ska klassas som "strategiska gruvområden" – vilket skulle ge markägarna mycket få möjligheter att stoppa en utvinning.
Illegala gruvor
– När vi protesterar mot att gruvbolagen tar över vår mark får vi höra att vi är emot att landet utvecklas. Men det är vi ju inte – vi vill bara bli hörda först, säger José Américo Mosquera.
Han är ledare och juridisk rådgivare på den afrocolombianska organisationen Cocomopoca som främst driver på befolkningens markrättigheter.
Han besökte Finland förra veckan på inbjudan av Finska Missionssällskapet, som genom Lutherska världsförbundet stöder Cocomopocas arbete för de mänskliga rättigheterna.
Det är inte bara de nationella och internationella gruvbolagens anspråk som gör livet svårt för invånarna i Doña Josefa.
I Colombia finns det över 9 000 illegala gruvor – och flera av dem längs floden Andaqueda som flyter genom området i Chocó som ägs av Mosquera och hans by.
– De slammar igen floden och släpper ut smutsvattnet i floden, berättar Mosquera och visar bilder som han tagit som bevis.
Men att försöka få bort de illegala gruvbolagen är riskfyllt.
– När vi har anmält gruvföretagen så har de hotat oss direkt och sagt att de tar livet av oss. De statliga myndigheterna säger att de ska skydda oss och har gett oss en mobiltelefon att använda om det blir problem, säger José Américo Mosquera och fnyser föraktfullt.
– Telefonen gör oss bara mer utsatta. Vill de verkligen skydda oss så borde de skydda befolkningen och territorierna, tvinga bort de illegala gruvbolagen och alla väpnade grupper.
Mosquera påpekar att våldet fortfarande plågar de vanliga colombianerna, speciellt utanför storstäderna. Både de paramilitära trupperna och gerillan rör sig i områdena.
– De talar om fred på nationell nivå, men ute i byarna fortsätter våldet. De väpnade grupperna är många och tusentals enbart från vårt område har tvingats fly.