"Allt är alltid någon annans fel"

Mejlboxen är full av obesvarade brev, vi googlar fram ny information och fastnar vid något sidospår, vi rusar på möte efter möte och undrar vad som egentligen beslöts. Arbete och fritid flyter ihop och vi känner oss aldrig riktigt tillfreds. Känner du igen dig?

Vår syn på arbetstid och produktivitet släpar efter. Den härrör sig från tiden då vi skruvade ihop muttrar på löpande band och det gällde att få ihop så många muttrar som möjligt på en dag. I dag handlar allt fler människors arbete om att tänka. Men tankar är svårmätbara och svåra att kontrollera och kan inte stängas av bara för att vi stänger datorn på arbetsplatsen.

Saku Tuominen är en av dem som startat företaget 925 (Nine to five) och har intervjuat över tusen människor om deras syn på tid och arbete. Syftet är inget mindre än att revolutionera arbetslivet. Hans bild av arbetsklimatet i Finland just nu är rätt nedslående.

– Jag har frapperats av hur svårt människor har att planera sin tid. När något går fel skyller man oftast på andra, helst på chefen. Folk är aggressivt passiva. Människor har bråttom hela tiden, men funderar inte på varför. De tänker mera på tid än på att få saker till stånd.

Han säger att folk menar att de inte kan planera på grund av att "saker bara händer hela tiden".

– Så är det inte. Om man tänker mera på produktiviteten och på att få saker gjorda blir det mycket tid över. Det gäller att fokusera och koncent­rera sig och ställa upp mål för sig.

Å andra sidan blir man inte belönad för att man gör ett bra jobb på fyra timmar. Det är inte många företagschefer som tycker att man kan ta ledigt resten av dagen.

– Tvärtom anses den som sitter på övertid vara duktig och flitig. Strunt i vad han eller hon åstadkommer.

Hjärnforskaren Kiti Müller har sagt att vi har utackorderat ledarskapet och inte lyckas leda oss själva.

– Det är kärnan i det hela. Vi har förlorat vår förmåga att koncentrera oss på det väsentliga. Man klagar på att arbetslivet är så splittrat, men undersökningar visar att det är vi själva som står för över 50 procent av avbrotten, säger Müller.

Saku Tuominen säger att vi är dåliga på att säga nej.

– Vi går på möten som vi inte får något ut av, vi skickar mejl som ingen vill läsa. Vi vågar inte gå till chefen och säga att vi vill jobba på ett annat sätt. Ändå visar det sig att överraskande många chefer är positivt inställda till det.

Han anser också att också cheferna måste se sig i spegeln och att det krävs mycket av en god chef, inte minst god kommunikationsförmåga.

– Att lära ledarna att leda, se där en verklig utmaning!

Det är mycket som påverkar vårt arbete. Vad vi äter, hur vi sover, med vem vi diskuterar, om vi sköter vår kondition.

– Det är främst tankearbete vi sysslar med nu och vi vet att det inte går att stänga av tankarna en viss tid på dygnet, hur gärna vi än vill. Om jag vaknar på natten och börjar tänka på arbete är den rätta medicinen inte att säga åt mig själv: Sluta tänka på det! Nej, för då fortsätter jag och får inte tag på sömnen. I stället stiger jag upp en kort stund, tänker färdigt och lägger mig igen. Vi måste se livet som en helhet och få balans på fritid och arbetstid.

Han tycker också att det är dumt att låta bli att tänka på sitt arbete under semestern.

– Låt tankarna komma, de är kanske av bättre kvalitet när du är avstressad.

Slavar under vanan
Förändringar är svåra, både på det personliga planet och när det gäller organisationer. Saku Tuominen har mötts av otaliga "Det är omöjligt att ändra något" under sina intervjuer.

Men det är inte omöjligt. Det tar bara tid och det största misstaget man kan göra är att försöka ändra på alltför många saker på en gång.

– Vi upprepar oss själva hela tiden och det är inte många nya tankar vi kommer på under ett dygn. Ofta får jag flera nya tankar när jag är ute och springer än på arbetsplatsen. Men får jag sticka ut på en joggningstur på arbetstid? Nej, jag måste sitta där och se flitig ut.

Vanor handlar om strukturella spår i hjärnan som blir allt djupare ju längre vanan pågår. När du gör något som du upprepat tusen gånger behöver du inte tänka och 45 procent av vår dag går till rutiner.

– Om man vill bli av med en vana gäller det att först bli medveten om den.

Journalisten Charles Duhigg, från USA, som skrivit en bok om att bryta vanor, säger att det är viktigt att belöna sig själv. När något blir en vana blir det mycket svårare att bryta den med viljestyrka.

– Du behöver en emotionell stimulans för att det skall gå.

Många hänger till exempel på Facebook mycket mera än de skulle vilja.

– Det känns jättebra och du får oväntade belöningar där, men om du lyckas med att säga åt dig att nu jobbar jag i 20 minuter och sedan får jag 5 minuter på Facebook, blir det hela förutsägbart och mycket mindre intressant.

Saku Tuominen tror att förändringens vindar blåser, om än svagt.

– Det är olika företag som går i bräschen för ett nytt sätt att tänka. Människor måste lära sig att också som arbetstagare ta mera ansvar och ett sådant tänkande måste börja redan i skolan. Det viktiga är att koncentrera sig på det som är viktigt och av hög kvalitet. Visst är många chefer rädda att förlora kontrollen om arbetstagarna får större frihet, men de kan inte heller nu kontrollera människors tankar.

Han säger att vi känner oss bra och lyckade om vi uppnår de mål vi ställt upp för oss och belönas för det.

– Det handlar om att sätta vår tid på rätta saker och inte låta internet och ogjorda arbeten välla över oss okont­rollerat. Det slukar energi.