Förtryck som pågått i över femhundra år
Den ömsesidiga misstänksamheten mellan romer och myndigheter har varit djup ända sedan 1500-talet, och är det än i dag, säger docent Panu Pulma, redaktör för boken Suomen romanien historia. I dag tar Pulma emot Gösta Mickwitz-priset för sin forskning om utsatta grupper i det finländska samhället.
– När marginaliseringen av en grupp pågår i flera hundra år, som fallet är med den romska minoriteten, sätter det en stark prägel på gruppens relation till det omgivande samhället. Som man ropar i skogen får man svar, säger Panu Pulma, lektor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet.
Pulma har hållit i trådarna för bokprojektet Suomen romanien historia (Romernas historia i Finland). Boken tar avstamp i 1500-talet då de första romerna kom till Finland, som då var en del av Sverige. Flera forskare med romsk bakgrund har varit inkopplade på projektet.
– Nu skriver romerna för första gången sin egen historia, säger Pulma.
Boken, som utkom i fjol, strävar efter att öppna romernas kultur, bakgrund och traditioner för en bredare allmänhet, och bena ut många av de myter som omger minoriteten. Humoristiska anekdoter och färggranna livsöden varvas med skildringar av diskriminering, sociala problem, fängelse och tvångsarbete.
– Det är viktigt att inte se romerna som en homogen grupp separerad från samhället. De har haft mycket gemensamt med fattiga lantarbetare och andra grupper som var beroende av makthavarnas välvilja, säger Pulma.
I sin forskning har Pulma länge fokuserat på de svagaste samhällsgruppernas historia, bland annat i sin avhandling om fattigvården på 1700-talet. I dag tilldelas han Gösta Mickwitz-priset av Historiska föreningen i Finland, som samtidigt ordnar ett seminarium om Finlands historiska minoriteter.
– Hur minoriteter behandlas avslöjar alltid mycket om landets majoritet, säger Pulma.
- Ålder: 61.
- Gör: Universitetslektor i Finlands och Nordens historia vid Helsingfors universitet.
- Aktuell med: Tilldelas i dag Gösta Mickwitz-priset för sin forskning kring samhällets utstötta grupper, senast i verket Suomen romanien historia (SKS 2012).
- Bor: I Helsingfors
- Familj: Hustru och fyra vuxna barn.
- Läser just nu: Hägring 38 av Kjell Westö.
- Jag i tre ord: Barnkär, samvetsgrann, lat.
Hur har Finland då sett ut ur romsk synvinkel?
– Intressant nog har det sällan uppstått konflikter mellan romer och vanligt folk. Däremot har romernas relation till myndigheterna varit inflammerad ända från början. Trots att romernas politiska ställning avsevärt förbättrats så hävdar jag att till exempel romernas och polisens förhållande fortfarande styrs av ett stort misstroende på båda hållen.
Var ligger rötterna till misstroendet?
– Romerna såg för det första annorlunda ut, hade annat språk och främmande seder. I början trodde man till exempel att romerna var turkiska spioner.
– För det andra var det romernas nomadiska livsstil som råkade på kollisionskurs med den tidens ståndssamhälle. Den fattige skulle inte röra sig från ort till ort, men det var just vad romerna gjorde. Många var hästhandlare med kunskaper i veterinärmedicin som reste landet runt för att erbjuda sina tjänster. Hos myndigheterna väckte det en oerhörd misstänksamhet, och sedan dess löper konflikter med ordningsmakten som en röd tråd genom romernas historia.
Du har tidigare skrivit en bok om rompolitiken i Finland som heter Stängda dörrar. Är dörrarna till det finländska arbetslivet fortfarande stängda för romerna?
– Dörren står åtminstone bredare på glänt. Romerna själva är en mer heterogen grupp än någonsin förr, också till utbildningen. Men fördomarna finns kvar, och i dagens ekonomiska läge är förutsättningarna på arbetsmarknaden säkert inte de bästa för en nyutexaminerad romsk ungdom.
Nyligen framgick det att ett av fem romska barn inte får avgångsbetyg från grundskolan, medan motsvarande siffra för hela befolkningen är ett av hundra. Vad berättar den jämförelsen?
– Det är en komplicerad fråga. I en del romska familjer där man håller hårt på traditionerna har skolan inte nödvändigtvis så hög status, medan andra satsar stort på barnens utbildning. Men i stället för att jämföra med hela befolkningen borde man jämföra med andra som har samma ekonomiska och sociala förutsättningar. Detsamma gäller kriminaliteten. Sannolikt är den inte alls högre bland romerna än bland andra i samma sociala situation.
Hur har finländarna överlag förhållit sig till romerna, om man jämför med andra länder?
– På samma sätt som i övriga Norden, det vill säga ganska neutralt och fredligt. Nidbilden av romer som man möter i tyskspråkiga länder finns inte här på samma sätt, och inte heller den romantiserade bild som man kan stöta på i Ryssland eller Sydeuropa.
– Överlag har man i europeisk historia ofta kopplat ihop romer och judar med varandra. Båda fanns till exempel på nazisternas utrotningslista. Där det förekommer en stark fientlighet mot romer kommer antisemitismen inte långt efter.