"Diskussionen om slöjor förs över våra huvuden"
– Frågan om huvuddukar behöver inte kopplas till islam. Jag känner många som använder huvudduk utan att vara muslimer. Vi pratar både som muslimfeminister och svarta feminister, säger Xaliimo.
Två svarta kvinnor talar inför ett fullpackat klassrum på Arbetarinstitutet i Tölö.
Den ena bär hijab, en scarf som täcker stora delar av huvudet men inte ansiktet och den andra niqab, en huvudduk som endast lämnar ögonen synliga. Tillsammans leder kvinnorna en workshop mot slöjskräck på Feministiskt forum.
– Vem vill pröva på den här? frågar Xaliimo, en av kvinnorna. Hon håller upp en niqab.
På workshoppen uppträder Xaliimo och hennes vän Arawelo inte bara i egenskap av muslimer utan även som svarta kvinnor och feminister.
Xaliimo och Arawelo förklarar hur diskussionen kring slöjor i Finland och i hela Europa har gått över huvudet på dem som frågan faktiskt berör. Inga verkliga problem som slöjbeklädda, oftast mörkhyade kvinnor bemöter har behandlats. Tvärtom har den stigmatiserande debatten gjort deras situation mycket värre.
– Jag har inte sett en enda artikel som tar de slöjbekläddas perspektiv. Visst har någon journalist klätt sig i slöja under en dag och himlat sig över hur exotiskt det är. Men det ger ingen som helst förståelse av den djupare upplevelsen, förklarar Arawelo.
Diskriminering
Den här djupare upplevelsen har Arawelo och Xaliimo stiftat nära bekantskap med i över tjugo år – ändå tillhör de inte de personer som fått definiera debatten om slöjor.
På sin blogg The Black Female Experience riktar kvinnorna i flera texter uppmärksamhet på den diskriminering som slöjbeklädda mörkhyade kvinnor möter på den finländska arbetsmarknaden.
– En vän till mig fick ett jobb på en videouthyrningsfirma. När ägaren märkte att hon var beslöjad blev hon uppsagd. Men eftersom hon var ung visste hon inte att hon blev uppsagd på olaga grunder. Det finns otaliga sådan här fall, säger Arawelo.
För både henne och Xaliimo har bruket av slöjan mer än bara personliga dimensioner.
– Om jag skulle bo i Qatar eller något annat land där jag väntas använda huvudduk skulle jag knappast använda den. I Finland upplever jag däremot att det är ett politiskt val. Så länge folk använder huvudduken som käpphäst mot muslimkvinnor är det min skyldighet att använda den, säger Xaliimo.
Att bära slöja i Finland är alltså ett slags befrielseprojekt för de två kvinnorna.
– För mig är min mor också en förebild. Hon kämpade för att få använda huvudduk i Somalia i tider då det var förbjudet. Tillsammans med sina vänner kom hon till skolan iklädd huvudduk vilket ledde till en tur till häktet. För mig gav den här berättelsen styrka som tonåring, säger Arawelo.
Tills alla är fria
Som andra förebilder anger Arawelo och Xaliimo bland annat den revolutionära amerikanska gruppen de svarta pantrarna och den radikala svarta aktivisten Malcolm X. Deras kamp mot rasism var också en kamp för ett bättre samhälle i stort.
– Djurrättsrörelsen brukar säga att ingen av oss är fri förrän alla är fria. Vi kämpar för att man ska kunna använda huvudduk och ändå ses som en hel och sammanhängande människa som själv bestämmer om sitt eget öde. Samtidigt skapar vi utrymme för andra marginaliserade grupper att ta plats och synas, säger Xaliimo.
Frågan är alltså i sista hand vilket aktörskap man ger slöjbeklädda kvinnor. Ses de som självständiga, aktiva personer eller som offer för andras övervåld?
– Bilden man ger av muslimkvinnor som underkastade offer gör det omöjligt att diskutera riktiga problem som de här människorna bemöter både inom islam och det övriga samhället. Dessutom är de som kritiserar bruket av slöja ofta samma människor som förminskar problem med familjevåld i Finland. De är bara intresserade av att kritisera muslimer, inte av att hjälpa utsatta grupper. Ingen av dem står på barrikaderna för romkvinnor eller funktionshindrade, säger Xaliimo.
I slutändan hoppas både hon och Arawelo att bruket av slöja avdramatiseras till en fråga om klädsel i stället för ideologi.
– Man skall få använda huvudduken som man vill, slänga den över sig slarvigt eller placera den omsorgsfullt.
Arawelos och Xaliimos namn är fingerade, eftersom kvinnorna är trötta på kvinnofientlig och islamofobisk hatpost.