"Skyll dig själv om du blir misshandlad"
Sexhandelns offer är utsatta kvinnor, ofta med svår traumabakgrund. Det hör till vardagen att sexköparna misshandlar dem. Ändå tycks domstolarna utgå från att kvinnorna valt sin situation frivilligt och att sexköparna – också de våldsamma – inte ska skuldbeläggas. Inte heller hallickarna ska belastas för hur de väljer sin handelsvara, visar fallet Alina. Överinspektör Venla Roth på minoritetsombudsmannens byrå tycker domstolarna har mycket att lära sig.
Tingsrätten:
A arbetade som prostituerad och reste frivilligt i väg med Drtil. Därför handlar det inte om att föra henne bakom ljuset och utnyttja hennes skyddslösa ställning.
Om A natten innan avresan ändrade åsikt sökte hon ändå inte hjälp. Detta är problematiskt med tanke på hennes trovärdighet. Hon hade dessutom ypperliga möjligheter att söka hjälp på flygplatsen. Därför bör det faktum att A hölls inlåst inte tillmätas någon betydelse.
A kunde påverka innehållet i de sexuella tjänster hon erbjöd och rentav vägra att ta emot kunder.
Helhetsbilden är att A inte tvingats jobba som prostituerad. Hon har agerat frivilligt med avsikt att lösa de ekonomiska problem som väntar henne i hemlandet och få tillbaka sina barn.
Venla Roth:
Frivillighet är ett relativt begrepp. När man bedömer frivilligheten borde man se till helheten, till kvinnans verkliga förutsättningar att välja. Förstås finns de som säljer sex frivilligt, men bara för att det först skett frivilligt elimineras inte risken för människohandel. Det här ser inte vårt rättssystem och missförstånd förekommer. Det är svårt att definiera när gränsen mellan samtycke och människohandel överskrids, men nu verkar det som om man tolkar det så att samtycke finns för att behandlas väldigt illa. I arbetsrelaterad människohandel kommer gränsen emot betydligt snabbare. Man förmår inte se det som internationella avtal uppmanar en att se: de här människornas verklighet och liv i sin helhet, den svaga ställning de har. Det här leder till att deras rättigheter inte uppfylls.
Tingsrätten:
A:s påstående om att Drtil hela tiden kontrollerade henne är inte trovärdigt. Skypemeddelandena (till Petra) var många och till sitt innehåll sådana att Drtil inte kan anses ha påverkat dem. Av kommunikationen framgår att Drtil när han befann sig i hotellrummet mest hade tittat på tv.
Av konversationen på Skype framgår att "A trots brister i språkkunskaperna upprepade gånger skulle ha haft möjlighet att söka hjälp. Med beaktande av vilka A:s motiv var för att komma till Finland och att hon trots bristande språkkunskaper om hon så hade önskat kunde ha lämnat hotellrummet för att söka hjälp befann A sig inte i ett beroendeförhållande till vare sig Drtil, Ihnacinec eller den tredje okända personen".
Venla Roth:
Man bör minnas att prostitutionen är en oerhört hierarkisk verksamhet. Det finns de som har möjlighet att välja och de som inte alls har det. Man bortser från de strukturella frågorna och utgår från att alla tar fria, rationella och självständiga beslut. Jag ifrågasätter hur fria, rationella och självständiga besluten faktiskt är när det handlar om de mest utsatta kvinnorna. I verkligheten handlar det om mycket mer komplicerade saker än förhållandet mellan individer. Det är en strukturell fråga.
Tingsrätten:
Enligt läkarutlåtanden har A:s psykosexuella traumatisering, posttraumatiska stressymtom och svåra depression ett orsaksförhållande till A:s erfarenheter i Helsingfors i november 2012. De nämnda symtomen kunde Drtil och Ihnacinec ändå inte förutse.
Genom att utnyttja någons skyddslösa ställning avses en situation där personen inte har något verkligt eller godtagbart alternativ till att underkasta sig utnyttjande. Därför är det inte fråga om att Drtil och Ihnacinec utnyttjat A:s psykiska och/eller fysiska tillstånd.
A fick abstinenssymtom när medicinerna tog slut och den snabba och anmärkningsvärda försämringen i hennes hälsotillstånd måste anses vara den centrala orsaken till att hon ändrade uppfattning.
Venla Roth:
Internationell forskning visar att offren ofta har en traumatisk bakgrund. De har utsatts för sexuellt våld och annat våld. Människohandeln är det sista ledet i kedjan. Traumabakgrunden är ofta så svår att offren behöver intensiv psykiatrisk vård. Det sexuella utnyttjandet kan ha pågått i åratal och barn kan ha fötts som en följd av det. Då handlar det inte "bara" om kvinnan. Kvinnan kan ha ett så svårt trauma att barnen måste omhändertas. Ofta söker sig offret ändå tillbaka till människohandeln eftersom hon fortfarande när ett hopp om något bättre och inte ser någon annan utväg. Det hoppet utnyttjar människohandlarna.
Tingsrätten:
Skypekonversationen, A:s berättelse och läkarutlåtandena visar att A som en följd av analsamlagen skadat slutarmuskeln så att den tillfälligt upphört att fungera. Trots att skadan måste anses som ytterst pinsam bör den ändå inte betecknas som en svår kroppslig skada.
Eftersom de svarande har varit medvetna om att A arbetat som prostituerad i hemlandet anser tingsrätten att de inte kunde förutsättas inse att motsvarande frivilliga verksamhet utomlands skulle förorsaka en svår kroppslig skada och kännbart lidande som kan likställas med en svår sjukdom.
A erbjöd analsex till kunder i Tjeckien. I Finland har hon bett Petra begränsa denna service, men hon har i inget skede helt och hållet förbjudit Petra att skicka henne kunder som beställt analsex. Eftersom skadan inte uppstått så att A tvingats kan Drtil inte anses ha förorsakat den.
Den psykosexuella traumatiseringen och de psykiska sjukdomarna A insjuknade i på grund av prostitueringen kunde Drtil inte förutse utifrån den begränsade information han hade om A:s psykiska problem. Verksamheten fortgick ju utan psykiska problem ända till den 30 november. När A:s verksamhet dessutom var frivillig kan det inte bevisas att Drtil med sin ovarsamhet skulle ha förorsakat de ovannämnda sjukdomarna.
Med beaktande av att endast en prostituerad var föremål för koppleri och gärningstiden var kort kan gärningen inte anses vara grov.
Venla Roth:
Ingen kan på förhand veta om hon utsätts för våld av en kund.
Våldet ses som en normal del av prostitutionen och man anser att en kvinna ger upp en stor del av sin självbestämmanderätt och kroppsliga integritet när hon blir prostituerad. Våld ses som en normal del av prostitution och koppleri och det leder till att de här kvinnornas juridiska ställning är oerhört svag, också när det handlar om allvarligt våld.