Riskkapitalister stängde hans skola
Skolor i konkurs, skolor som läggs ned mitt i terminen, tusentals elever som inte får godkänt slutbetyg. Den svenska skolan är i kris och nu sneglar skolministern på Finland för att hitta lösningar.
STOCKHOLM Den 30 maj i år fick Oscar Berndtsson ett chockbesked. Bara två veckor innan vårterminen tog slut meddelade JB-koncernen, en stor skolkoncern i Sverige, att de lägger ner alla sina gymnasieskolor.
Över 10 000 elever stod plötsligt utan skola, bland dem Oscar Berndtsson. Beskedet kom plötsligt, även om Berndtsson hade haft sina aningar att riskkapitalägda JB inte skulle hålla ut i längden.
– Eleverna var jätteförbannade. Vi fick inte veta någonting på förhand utan allt kom ut via medierna, säger 17-årige Berndtsson till Hbl.
När beskedet kom höll han precis på att avsluta sitt första år på frisörlinjen på JB-gymnasiet i Liljeholmen i Stockholm. Två år återstod, men det fanns inga garantier för att han skulle kunna slutföra sina studier.
Hela sommaren levde Berndtsson i ovisshet, tills han just innan höstterminen startade fick besked att skolan fortsätter med en ny ägare.
Stort ras sedan 90-talet
JB-koncernens konkurs är bara ett exempel på den kris som svenska skolan just nu upplever.
Listan på avskräckande exempel är lång. Det handlar bland annat om skolor som stängs för att de inte håller måttet, elever som presterar dåligt i internationella test, tusentals elever (en av tre) som inte får godkänt slutbetyg från gymnasiet och lärarstuderande som knappt kan skriva.
- Sverige har både kommunala och privata skolor, så kallade friskolor.
- Eleverna har rätt att välja vilken skola de vill och skolorna konkurrerar om eleverna på samma ”marknad”.
- Det fria skolvalet infördes för 20 år sedan under en borgerlig regering.
- Tanken var att minska segregationen, men undersökningar pekar på att det gått tvärtom.
- På senare år har svenska elever klarat sig allt sämre i internationella jämförelser. I senaste Pisa-mätningen 2009 kom Sverige på plats 21 av de 34 OECD-länderna (plats 16 i läsförståelse, 20 i matematik och 23 i naturvetenskap). Finland var etta.
- Skolan kommer att bli en av de största valfrågorna i riksdagsvalet nästa år.
Dessutom varnar experter för ökad segregation till följd av det fria skolvalet samtidigt som tv-reportage avslöjar hur riskkapitalister som äger skolor betalar miljoner i räntor till bankerna och ägarna, samtidigt som elever och lärare får lida.
Frågan är hur det gick så här. Ännu på 1990-talet låg Sverige i topp i internationella jämförelser. Men så blev skolan kommunal i stället för statlig och politikerna öppnade dörren för privatskolorna, friskolorna.
– Man förändrade skolan abrupt på alla grundläggande punkter. Nu har vi facit, säger Per Kornhall, ledamot i Kungliga Vetenskapsakademins kommitté för skolfrågor och författare till boken Svensk skola i fritt fall.
"Bra" skolor är vinnare
Ett av de största problemen som Kornhall snabbt vill råda bot på är hur finansieringen av skolan är ordnad, ett system som enligt honom lett till ökad segregation.
Enligt dagens system följer en "skolpeng" på cirka 70 000 kronor (8 000 euro) med varje enskild elev. Byter eleven skola följer pengen med.
– Det innebär ju att om en skola tappar tio elever så har den skolan till exempel inte råd med speciallärare längre. Det är ju runt 700 000 kronor som försvinner.
Vinnare är skolor med gott rykte. De lockar till sig allt fler elever, medan följden för "sämre" skolor är uppenbar.
– Det här drabbar de skolor som ligger i områden som inte är så populära. Barn med större resurser väljer skolor någon annanstans. Vi har en stor segregation, men segregationen i sig drabbar dessutom de skolor där barn går som inte har så mycket med sig hemifrån, säger Kornhall.
Politikerna öppnade för friskolor eftersom de ville göra det möjligt för folk att fritt välja skola för sina barn. Skolorna började tävla om eleverna och tanken var bland annat att ökad konkurrens ger bättre resultat.
Per Kornhall är kluven till frågan om fritt skolval, men säger att man måste våga problematisera det.
– Nu har vi både fritt skolval och elevpeng, plus att man låter vem som helst driva skolor med vilka motiv som helst. Då får vi en kombination som blir farlig för barn. Barnen drabbas mycket hårt.
Långsam process
Skolminister Jan Björklund har varit aktiv med att förändra skolan under sina sju år på posten, men får mycket ris för att resultaten inte blir bättre.
Till Hbl säger han att man måste ha tålamod.
– Vi lägger om hela den svenska utbildningspolitiken, tidigare betyg, mera nationella prov, ny lärarutbildning, högre krav, ny gymnasieskola. Vi gör den största omläggningen nu av svensk utbildningspolitik som har gjorts sedan 1842 års folkskolereform.
I den processen sneglar ministern österut.
– Till många av dessa reformer hämtar vi inspiration från Finland. Jag har varit över flera gånger under de senaste 15 åren och studerat olika saker i det finska utbildningsväsendet.
Friskolorna och det fria skolvalet blir kvar, men riskkapitalbolagens tid är ute.
– De har ett kortsiktigt tänkande som inte hör hemma i skolan. Därför förbereder vi nu en proposition som kommer att sätta stopp för riskkapitalbolag som ägare, säger Björklund.
Det är ett välkommet besked också för Oscar Berndtsson, även om han som medlem i Ung vänster inte delar Björklunds ideologi.
– Jag tycker att det är vansinnigt att vinstintresset ska få styra skolor, säger han.
Berndtsson är ändå inte helt emot friskolor och friheten att välja pedagogisk inriktning så länge verksamheten inte sker med vinstintresse. Han vill dock ha statlig översyn och att alla pengar som kommer in investeras i skolan.
I dag kan Oscar Berndtsson andas ut. Ny ägare i hans skola är Stiftelsen Stadsmissionen, en långsiktig ägare som inte är vinstdrivande.
– Det känns som en lättnad.
Politikerfrö. Efter frisörstudierna tänker Oscar Berndtsson satsa på statsvetenskap och möjligen en politikerkarriär senare.