Finskhetsförbundet på charmoffensiv
Avskaffandet av "tvångssvenskan" är fråga nummer ett för Finskhetsförbundet. Samtidigt ses finlandssvenskheten som en orubblig del av den finländska identiteten och vill Carl Haglund och andra som värnar om svenskan bli medlemmar i förbundet kan det diskuteras.
Finskhetsförbundet Suomalaisuuden Liitto hade i går bjudit in medierna för att rätta till den bild av förbundet som under den senaste tiden målats upp i finskspråkiga tidningar. I inbjudan nämns Kalevas artikel där förbundet stämplas som trångsynt och hatfyllt och Kainuun Sanomats dito där förbundet utpekas som Sannfinländarnas täckorganisation. Förbundsordförande Sampo Terho (Sannf) är redo att svara på alla tänkbara frågor.
Bara Hbl och Svenska Yle hörsammar kallelsen.
– Trevligt att ens ni kom. Fast jag är inte överraskad, Hbl var ju den enda tidningen som intervjuade mig när jag blev ordförande, konstaterar Terho.
Hbl och Svenska Yle serveras därefter kaffe, kex och en stor portion information om förbundets historia och nuvarande verksamhet.
Bilden av förbundet som Sannfinländarnas redskap lyckas Terho inte riktigt rätta till. I styrelsen som utsågs för cirka en vecka sitter åtta sannfinländare, en sannfinländsk supporter och en samlingspartist.
– Tre styrelseplatser är lediga varje år och bara sannfinländare kandiderade, förklarar Terho.
I den förra styrelsen var den sannfinländska dominansen lika kompakt. Det hänger ihop med att medlemskåren blivit alltmer sannfinländsk, vilket enligt Terho är lätt att konstatera utifrån vad som ligger medlemmarna nära hjärtat.
– Det är avskaffandet av ”tvångssvenskan”. Därför ansluter man sig till förbundet och det kommer fram i alla medlemsdiskussioner.
Varför är frågan så viktig för dig?
– Det har jag faktiskt funderat på. Farfars far hette Lönnroos och var svenskspråkig. Han ändrade namnet till Terho. Själv växte jag upp i tvåspråkiga Kyrkslätt och talade aldrig ett ord svenska utom när jag tvingades i skolan. Det är nog tvånget som är orsaken. Jag är själv ett exempel på att man inte lär sig när man tvingas.
Vem får bli medlem i Finskhetsförbundet?
– 99 procent av medlemsansökningarna godkänns rutinmässigt men om vi vet att någon som är rasist vill bli medlem så blir det nej. Det sker kanske en gång per år.
Är finlandssvenskheten en del av den finländska identiteten?
– Den är en orubblig del av den. De första fennomanerna var ju finlandssvenskar.
Hur är det om jag vill bli medlem och i min ansökan skriver att jag vill stärka det andra nationalspråkets ställning?
– Vi skulle nog diskutera saken, men jag tror att du skulle godkännas. Om du inte vill försvaga finskans ställning, förstås.
Hur är det om Carl Haglund ansöker om medlemskap?
– Själv känner jag Calle väldigt bra, men det skulle vi nog också tvingas diskutera. Frågan är hur man gör om en som ansöker om medlemskap har mål som strider mot förbundets principer.
Att värna om svenskan innebär väl inte att motarbeta finskan?
– Uppenbarligen anser vissa personer det eftersom de inte ansökt om medlemskap.
När tror du ”tvångssvenskan” avskaffas?
– Tyvärr sker det nog inte under den här riksdagsperioden, men kanske nästa regering kan fatta det beslutet.