En lovsång till inkomstklyftorna
Det är inget illa med att inkomstklyftorna växer. Problemet är att det är så svårt att få folk att acceptera det. Så lyder budskapet i en pamflett om inkomstskillnaderna som Näringslivets delegation beställt.
Näringslivets delegation EVA ordnade på onsdagskvällen en diskussion om inkomstskillnader. Utgångspunkten var en pamflett, Oikea palkka – kymmenen totuutta tuloeroista, skriven av politikforskaren Lauri Tähtinen och konsulten Antti Törmänen på beställning av EVA.
Inte helt överraskande med tanke på beställaren kommer författarna fram till att det är oundvikligt att inkomstklyftorna växer, att det inte handlar om ett fåtal rikas snikenhet utan om att de som har kunskap som ökar produktiviteten får ordentligt betalt för det och att problemet är att man inte får resten av folket att acceptera det här.
De växande inkomstskillnaderna beror på strukturförändringarna i ekonomin, menar författarna. Det nya samhället skapar inkomstskillnader. Kunskap inom vissa branscher ger i dag möjlighet att öka produktiviteten i företag som verkar inom branscherna i fråga medan andra branscher är dömda till låg produktivitet.
Författarna jämför företaget Supercell med en hårfrisörska. Frisörskan kan aldrig bli rik eftersom tiden är begränsad och hon kan jobba med bara en kund i taget, som hon dessutom inte kan ta alltför mycket betalt av. När den som spelar Clash of Clans köper virtuella juveler krävs det däremot inget tilläggsarbete av företagets arbetstagare. Det arbete som utförts för att skapa spelet är därmed ytterst produktivt.
Författarna noterar att politikerna över hela färgskalan försöker minska inkomstskillnaderna och kallar det politisk teater eftersom åtgärder som höjda skatter i själva verket ökar skillnaderna. Om frisörskans kunder beskattas strängare minskar det efterfrågan på hennes tjänster och inkomsterna sjunker. Den här logiken begriper inte politikerna och särskilt insnöade är de på vänsterkanten, hävdar man.
Författarna oroar sig för att de växande inkomstklyftorna kan hota samhällsfreden. Lösningen är något de kallar möjligheternas jämlikhet. Så länge alla i princip har samma möjlighet att bli rika hålls avundsjukan i styr, lyder resonemanget.
EVA:s direktör Matti Apunen försökte inte dölja sin förtjusning över pamflettens slutsatser. Han hade också valt deltagarna i paneldiskussionen han ledde så att det blev klart. Deltagarna var de två författarna till beställningsarbetet, redaktör Tuomas Enbuske, forskaren Niku Määttänen från Näringslivets forskningsinstitut ETLA och på vänsterkanten sett från Apunen teaterregissören Susanna Kuparinen.