Proffs och studerande ger slottet ny lyster
Trots att det varit tidskrävande och mödosamt att bättra på grunden till presidentslottet håller tidtabellen. Nästa år blir det åter en sedvanlig glammig fest i aftonklänning och frack på slottet.
Den ljusgröna färgen på väggarna i gotiska salen lossnar i rask takt. Det är här som det största restaureringsarbetet i presidentslottet görs. Kupolen med den mörkblå stjärnhimlen däremot är dold av byggställningar. Under stjärnhimlen från 1970-talet döljer sig ett vackert 1800-talsmönster som konservatorerna i åtta månader framåt arbetar med att ta fram. Väggen vid huvudtrappans ursprungliga marmorering ska även den bli synlig igen.
– Den största utmaningen har varit att kombinera ny teknik med en historisk byggnad, säger överarkitekt Sirkkaliisa Jetsonen på Museiverket.
Renoveringen av presidentslottet kräver stora resurser.
– Tiden vill inte räcka till. Ändå är vi fem personer som varit involverade i det här. Man måste komma ihåg att det samtidigt pågår 40 andra renoveringsprojekt i hela Finland, säger Elisa Heikkilä som är specialforskare på Museiverket.
De arkeologiska utgrävningarna framför presidentslottet är avslutade och rapporten kommer i slutet av november. I de historiska byggnaderna som funnits på gården har det bott handelsmän som bland annat lagrat säd där.
Enligt slottsfogden Anne Puonti har renoveringen av slottet löpt utan större bakslag. Det innebär att byggnaden står klar lagom till slottsbalen 2014. En och annan överraskning har slottet ändå bjudit på. Bland annat har man hittat en kullerstensgata under källargolvet och ett halvt dricksglas som kan vara från 1700-talet.
Sysselsätter studerande
På presidentens kansli är man noga med att betona att restaureringen, tapetseringen och förgyllningen av slottets hundratals möbler delvis utförs av studerande. Men de mest krävande objekten som kräver en varsam hand utförs av proffs.
Rikssalen, där presidenten under balen skakar hand med gästerna, är just nu helt intäckt i plast. Putset föll oväntat ner från en av takplattorna och det ser ut som om man måste byta ut varenda platta i salen.
- Det kostar 45 miljoner euro att renovera det av Museiverket skyddade presidentslottet i Helsingfors.
- Konstverken från slottet visas just vid Tikanojas konsthem i Vasa. I somras hade Ateneum i Helsingfors en utställning med föremålen.
- Redan i slutet av 1600-talet fanns det bebyggelse på tomterna vid presidentslottet. Då bodde det borgare i de dåvarande byggnaderna.
- Ryssarna byggde 1713 en tillfällig fästning på platsen som sedan revs 1725.
- Familjen Erhard ägde flera av tomterna både innan och efter den lilla ofreden.
- De här byggnaderna totalförstördes i storbranden 1808 då en fjärdedel av Helsingfors brann ned
- 1820 byggde bröderna Heidenstrauch en köpmansgård ritad av Pehr Granstedt.
- Mellan åren 1840 och 1845 omvandlades gården till ett kejserligt palats enligt bland annat Carl Ludvig Engels ritningar.
- Byggnaden utvidgades 1904–07 då tronsalen (nu rikssalen) byggdes enligt planer av Jac. Ahrenberg.
- Samtidigt anslöts Hotel Russies festsal (nu Atrium) från grannfastigheten. Arkitekten Ahrenberg låg även bakom de här ritningarna.
- Sedan 1921 har byggnaden använts i sitt nuvarande syfte, det vill säga som presidentens slott.
– Att putset föll ned kan bero på ett glasfibertyg mellan originalputset och det nya putset. En annan möjlig orsak är sprängningarna som orsakat vibrationer i taket, även om vi försökt skydda byggnaden, säger Jetsonen.
Kan sjunka ned
När man beslöt att renovera slottet var det främst för att grunden behövde förstärkas, för att tekniken var gammalmodig och för att slottet inte var tillräckligt brandsäkert. Med fler hissar och smidigare gångar ska slottet vara mera välkomnande också för funktionshindrade.
Nu har renoveringen, där tusen personer varit involverade, kommit halvvägs. Arbetet med att lappa sprickorna i slottsgrunden är klart. Under nästa fas renoveras tekniken i slottet, det vill säga ventilation och belysning.
På byggherren SRV medger man att slottsrenoveringen inte förlöpt utan utmaningar och mindre förseningar. Bland annat var det inte möjligt att göra tillräckligt omfattande utredningar på förhand. Dessutom är slottet känsligt för sättning, det vill säga att belastning leder till att markytan sjunker. Man tvingades även flera gånger byta arbetsmetod vid pålningen då man grundförstärkte slottet.
– Det behövdes möten varje vecka tillsammans med byggherren och planerarna för att följa upp arbetet, säger Timo Palkonen, projektchef på SRV som är byggherre.