Siffrorna säger inte allt
Ta skattelistorna med en nypa salt. De berättar inte hela sanningen om hur mycket folk tjänar. Särskilt uppgifterna om kapitalinkomster kan vara missvisande.
Person A sålde i fjol sin stora lägenhet i Eira och fick 1,5 miljoner euro, men hade inga andra inkomster under året. Person B jobbade halvtid i butikskassan och tjänade 15 000 euro på hela året. I skattetabellerna är det butiksbiträdet som ser ut att ha haft den större inkomsten. Den som säljer en bostad man själv bott i minst två år behöver inte betala skatt på försäljningsvinsten och den syns inte heller i skattetabellerna.
Det här är ett exempel på att de offentliga skatteuppgifterna inte är någon exakt mätare på hur mycket pengar en person fått under året.
Så länge man har enbart löneinkomster ger skattelistorna en ganska rättvis bild. Mer komplicerat blir det när en person har kapitalinkomster. Till kapitalinkomster räknas till exempel vinstutdelning på aktier (dividender), överlåtelsevinster om man till exempel sålt mark eller sitt företag, hyresinkomster eller inkomster från virkesförsäljning.
I fjol var en genomsnittlig årslön inom privata sektorn cirka 42 000 euro. En sådan inkomst syns ganska sanningsenligt i skattetabellen. Den som däremot äger ett familjeföretag kan skattefritt ta ut upp till 60 000 euro ur företaget utan att inkomsten syns i skattelistorna. I det här fallet betalas skatten av företaget och principen är att samma pengar inte ska beskattas två gånger.
– Man kan till exempel inte bedöma hur bra ett småföretag går genom att se på hur mycket pengar ägarna har tjänat. Den som har gamla besparingar behöver kanske inte alls ta några pengar ur företaget, säger Päivi Kaari, ledande jurist på Skattebetalarna.
Också när det gäller vinstutdelning från börsnoterade bolag är 30 procent av inkomsterna skattefria. 70 procent av vinstutdelningen syns däremot i skattelistorna som kapitalinkomst, men att pengarna härstammar från vinstutdelning framgår inte. Det kan lika väl vara hyresinkomster eller överlåtelsevinst som beskattas på annat sätt, och därför kan man inte vara säker på den verkliga inkomsten.
Vissa år har dödsbon legat högt uppe i listorna, till exempel efter stora markaffärer. Dödsboets inkomster syns, däremot inte vilka personer som hör dit och följaktligen får pengarna.
Finländare som är skrivna utomlands står utanför det finländska skattesystemet och deras inkomster syns inte i tabellerna. I den här gruppen finns till exempel flera toppidrottare.
Ränteinkomster från bankinsättningar syns inte heller i beskattningen. Banken drar bort 30 procent i källskatt, men inkomsterna bokförs inte. Å andra sidan är räntorna så låga just nu att detta inte är av någon större betydelse.