Rebeller släpper greppet
Hoppet växer om en fredlig lösning på striderna i östra Kongo-Kinshasa efter att rebellgruppen M23 övergett de områden den kontrollerat. För de civila kan reträtten betyda antingen hopp eller en fara för återuppblossande strider.
– Det här betyder i praktiken att M23 är militärt slut, sade FN:s specialsändebud för Kongo, Martin Kobler, till FN:s säkerhetsråd i början av veckan. Han rapporterade om läget per videolänk till säkerhetsrådet. Under helgen och början av veckan har rebellerna dragit sig tillbaka från de områden de kontrollerat – och regeringstrupperna har mötts av jublande civila.
– Det är klart människorna är lyckliga i de här områdena, men vi ska komma ihåg att det här inte är bara en militär konflikt utan också en politisk. Och den delen av konflikten är inte löst, säger professor Koen Vlassenroot, expert på Kongo vid universitetet i Gent i Belgien.
Han säger ändå att det här kan vara en sällan skådad chans att skapa stabilitet i regionen som är rik på naturresurser men som har plågats av krig och oro sedan massflykten till området efter folkmordet i Rwanda i april 1994.
Backas upp av politiker
Vlassenroot påpekar att de flesta rebellgrupperna har någon politiker i huvudstaden Kinshasa som håller dem om ryggen – och att M23 ingalunda är den enda aktiva gruppen i det oroliga Kivu-området. För snart ett år sedan räknade gruppen Oxfam med att det fanns åtminstone 25 rebellfraktioner som kämpar om herraväldet i området och som ingår allianser med varandra och bryter dem titt och tätt.
– Det var oväntat att M23 bara gav upp, men jag skulle inte bli överraskad av att höra att man i det tysta har slutit avtal som vi ännu inte vet något om, säger Vlassenroot.
Fredssamtal mellan regeringen och M23 – som i ett års tid har terroriserat Kivu-regionen – har startat, pausat och återupptagits flera gånger under den senaste tiden. Samtalet avbröts senast förra veckan på grund av oenigheter kring avväpning, amnesti och vad som ska hända med M23-rebellerna efter en vapenvila.
M23 består ursprungligen av soldater från en rebellgrupp som ingick en vapenvila 2009 och skulle integreras i den nationella armén – men som 2012 gjorde uppror eftersom krigarna ansåg att regeringen inte uppfyllt avtalet. Efter att upproret inleddes i april 2012 har minst 800 000 människor tvingats fly sina hem i Kivu.
- Kongo-Kinshasa, officiellt Demokratiska republiken Kongo, är Afrikas tredje största land och nästan lika stort som Västeuropa.
- Landet har omkring 75 miljoner invånare fördelade på över 200 etniska grupper.
- Det våldsamma och fattiga landet anses vara ett av världens mest korrumperade.
- Kongo-Kinshasa har stor ekonomisk potential. Här finns rika fyndigheter av kobolt, koppar, olja, diamanter och guld.
Grannländerna inblandade
Rebellerna misstänks få vapen, pengar och förstärkningar från Rwanda, men de förnekar det själva. Professor Liisa Laakso, dekan vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet, betonar grannländernas ansvar för att lugnet ska återvända.
– De olika väpnade grupperna finansierar sin verksamhet genom att utvinna och sälja områdets naturresurser – och den internationella handeln sker via grannländerna. Det finns många grupper som säger att de stöder fred, men som samtidigt drar nytta av kaoset i regionen, säger Laakso.
Hon säger att det viktigaste skulle vara att skapa stabilare institutioner i regionen.
– Det behövs säkerhetsstyrkor som uppfattas som legitima och som representerar hela befolkningen i området. Dessutom behövs ett ordentligt statligt beskattningssystem för att kunna skapa infrastruktur och ge befolkningen service – hälsovård och skolor. Nu är det de väpnade grupperna som beskattar befolkningen.
Också Koen Vlassenroot säger att säkerhetsstyrkorna måste reformeras, men han betonar också att man måste ta hand om dem som nu krigar i de väpnade grupperna.
– Det behövs program för hur demobiliseringen ska skötas och för hur krigarna ska reintegreras i samhället, hur de ska klara sig ekonomiskt. Men jag känner inte till några sådana förslag.
Tror du att det alls finns hopp om att få till stånd fred i området?
– Om vi tror att det är omöjligt så är det väl bäst att bara sluta försöka. Vill man ha en lösning måste man minnas de underliggande politiska och sociala problemen, inte se det som en militär fråga, säger Koen Vlassenroot.