Inte ens arbetslöshet driver lärare söderut
I Österbotten finns ett överutbud av svenskspråkiga lärare och hundra är arbetslösa. I Vasa söks lärartjänster av närmare hundra personer och enbart i Vasa är tjugofem svenskspråkiga lärare arbetslösa.
Konkurrensen om lärarjobben är hård. De österbottniska skolorna kan välja och vraka bland utbildade lärare. Så gott som alla är behöriga, också när det gäller vikariat.
Det är en verklighet man bara kan fantisera om i Helsingfors där en klasslärartjänst kan locka mellan 0 och 5 sökande och där samma personer samtidigt söker flera jobb. Behöriga vikarier finns inte.
I Österbotten är majoriteten av de sökande från samma ort där tjänsten är ledig. I Närpes söker just nu femton personer samma klasslärartjänst. Tio av dem uppger Närpes som hemort och alla utom en är behörig. Några sökande är arbetslösa men arbetslöshet är inte en sak som skulle få en lärare i Österbotten att söka sig till södra Finland.
– Nej, vi har familj och hus här. Jag vill inte flytta, säger klasslärare Sandra Sved. Hon blev klar med studierna 2009, och har hunnit jobba som lärare i cirka tre år. Sedan har hon varit mammaledig och blev arbetslös den första augusti i år.
När lärare väljer att bo i Österbotten är det närheten till släkten och framför allt det billiga boendet som avgör.
– Jag bodde i Esbo och jobbade i Bobäcks skola i Kyrkslätt men flyttade tillbaka, säger Åsa Söderman-Rantakoski som bor i Kaskö. Hon trivdes i södra Finland men när hennes man fick möjlighet att överta sin pappas företag valde de att flytta hem.
– Det är dyrt att bo i södra Finland. Vi köpte ett stort fint hus här till priset av en etta i Rödbergen. De flesta vill hem till rötterna. Många av mina vänner for till södra Finland men en efter en har de flyttat tillbaka och någon for till Sverige. När man får barn är det enklare att vara nära mamma och svärmor än att bo ensam, det är praktiskt, säger Söderman-Rantakoski. Just nu är hon mammaledig men har en interimistisk tjänst i Pörtom.
Nästan alla lärare som Hbl talar med svarar likadant. De vill inte flytta söderut, inte ens om de är arbetslösa, de har hus och familj i Österbotten. Om de inte har en fast tjänst har de kortare vikariat eller är mammalediga. De tycker att det hör till att man som nyutbildad först får vikariera.
73 sökande i Närpes
Skoldirektör Åsa Snickars i Närpes uppger att omkring 30–35 personer brukar söka lediga lärartjänster. I våras då många tjänster var lediga samtidigt fanns det 73 sökande.
– Det kan hända att vi inte kan erbjuda jobb åt alla, men om de är bosatta i Närpes försöker vi utnyttja dem som vikarier. Med närmare 100 anställda lärare är det alltid någon som är sjuk eller hemma med sjuka barn. Nog snurrar lärarna på våra vikariatlistor. Det är eftertraktat att ha behöriga vikarier, säger Snickars.
I Vasa där lärarutbildningen har sitt högsäte uppger skoldirektör Birgitta Höglund att det är vanligt att mellan 80 och 100 personer söker samma tjänst i årskurs 1–6. De som inte får jobb som lärare söker sig till andra branscher.
– De flesta hittar jobb och kan arbeta med vitt skilda saker inom förskolan, morgon- eller eftermiddagsverksamheten. Företagen suger upp en del, säger Höglund.
Ändrad praxis
Det finns de som hävdar att lärarutnämningar inte alltid görs utifrån kompetensen. En person med lång erfarenhet av branschen uppger för Hbl att det är lättare att få jobb i Österbotten om man är släkt eller bekant med någon i nämnden som utnämner eller om skolan känner en från förr.
För fem år sedan ändrades praxis för ansökningsförfarandet i Vasa så att det inte längre är de förtroendevalda utan tjänstemännen som väljer. Ett undervisningsprov infördes.
– Vi ändrade praxis för att vi fick så många besvär mot tjänsteutnämningarna av personer som var missnöjda med att de inte hade skett på rätta grunder och vi ville ha samma rutiner i hela förvaltningen. De som besvärade sig fick aldrig rätt men det var mycket misstro, säger Höglund. Sedan systemet ändrades i Vasa har det inte kommit ett enda besvär på svenska.
Utbildningsdirektör Rolf Sundqvist i Pedersöre är den som ger förslag till nämnden vid lärarutnämningar. Han säger att de sökande intervjuas och att man tittar på deras betyg.
– På tio år har vi fått två besvär. Men det händer att folk ringer och frågar om motiveringar till utnämningarna. Det tycker jag är bara bra, säger han.