Halloween är högsäsong för maskeradbutikerna
Skräckorgien halloween delar åsikterna – amerikanskt strunt eller legendernas och påhittighetens triumf? I Finland har halloween inte slagit genom med full kraft, men för maskeradbutikerna är festen årets viktigaste.
En askgrå clown stirrar stint på kunderna. Hämnden ruvar i hans hålögda blick. Strax intill står ett raggigt svin med motorsågen i högsta hugg, flankerad av en nedblodad schimpans som verkar ha en oplockad gås med de allra flesta. Horn, geléhjärnor och råttkadaver pryder hyllorna. Skämt- och maskeradaffären Butterick’s i Helsingfors är redo för halloween.
– Det här är utan tvivel den bästa tiden för kommersen. Jag tycker det märks att halloween har fått starkare fotfäste i Finland de senaste åren, även om skalan är mindre än i många andra västländer, säger försäljningschef Pirjo Vuoristo.
Bakom Vuoristo klamrar sig ett spädbarn fast vid en varulvs barm. När man trycker på en knapp vänder barnet på huvudet och exponerar lysande röda ögon och spretande huggtänder.
– Blod, tänder och självlysande spöken går åt särskilt bra. Men kunderna utnyttjar också halloween som ett svepskäl till att klä ut sig till vad som helst. Det behöver inte vara något skräckinjagande, säger Vuoristo.
Svart och orange dominerar bland accessoarerna – svart för vintermörkret som kopplar sitt obevekliga sumobrottargrepp om staden, orange för jättepumporna som gröps ur och blir grinande lyktor.
Pumporna härskar just nu också i mataffärernas grönsakshyllor. Informationschef Ralf Nyberg på HOK-Elanto berättar att S-gruppen importerar ungefär 24 ton pumpor inför halloween. De har försetts med svarta tejpbitar som föreställer ögon och käftar.
– Det är ett ganska färskt fenomen som kommit in under de tre fyra senaste åren. Halloween syns nu genomgående i butikernas utbud, men den ekonomiska betydelsen är fortfarande marginell. Den kan inte jämföras med jul, påsk eller midsommar, säger Nyberg.
Till Finland år 1990
Folkloristen Carola Ekrem, arkivarie på Svenska litteratursällskapets folkkultursarkiv, har studerat hur halloween introducerats i Finland.
- Ordet halloween kommer från engelskans "All Hallow's Eve" (alla helgons afton).
- Traditionen har keltiskt ursprung – på de brittiska öarna firades högtiden Samhain den 31 oktober när skördesäsongen var slut.
- Man trodde att kontakten med andevärlden var särskilt stark under Samhain – osynliga krafter var i rörelse, och de dödas själar kunde återvända till jorden under natten till halloween.
- På 1800-talet spred sig traditionen till USA genom irländska immigranter. Halloweenfirandet tog också intryck av många andra traditioner, till exempel Guy Fawkes Night.
- Efter andra världskriget slog halloween genom som en av de riktigt stora högtiderna i USA.
- I Finland och Sverige introducerades halloween på 1990-talet.
- Källa: Wikipedia, Nationalencyklopedin
– Det var festen som inte skulle ha en chans att slå genom, den ansågs sakna tradition och historia. Barn som vandrar omkring och tigger godis var redan så starkt förknippade med påsken.
Enligt Ekrem hör halloween till samma genre som alla hjärtans dag, som landade i Finland 1986 – båda bygger på kommersiella kampanjer och specialrekvisita.
– År 1990 började det dyka upp en massa spökprylar på till exempel hamburgarrestauranger. Och så kom halloween på bred front i barntidningar som Kalle Anka, Kamratposten och Snobben. Det blev ett populärt tema på barnkalas.
Skrämselhicka
När den första ivern lagt sig inföll en liten svacka, berättar Ekrem. Men 1997 kom nästa uppsving – då började posten saluföra halloweenkort. Det gällde att posta dem i tid, på samma sätt som julkort eller alla hjärtans dag-kort.
– Ganska snabbt kom också den moraliska paniken eftersom hallow- een sammanföll med allhelgonahelgen. Tidningarna fylldes med indignerade insändare. Fortfarande är lägren polariserade. "Amerikanskt skräp", säger en del. "Det roligaste någonsin, barnen älskar det här", tycker andra.
Prästen Lucas Snellman är inte oroad för att halloween ska konkurrera ut allhelgonafirandet. Gudstjänsten på alla helgons dag är den tredje mest populära under året.
– Visst kan man tycka att hallow-een stjäl lite av uppmärksamheten, men traditionen att minnas dem som dött och tända ljus på kyrkogården är så pass stark att den fortsätter av sin egen tyngd. Halloween har en helt annorlunda, kommersiell framtoning. Men halloweens synlighet kan kanske påminna folk om att det också är allhelgonadags, säger Snellman.
Carola Ekrem konstaterar att amerikanska influenser i allmänhet brukar mötas med stor misstänksamhet i traditionssammanhang.
– Å andra sidan är alla fester lånade på ett eller annat sätt. Hos oss förknippas halloween främst med barnkalas, men i USA är det samtidigt en fest där samhällets vidd manifesterar sig, inte minst de sexuella minoriteterna.
Enligt Ekrem har halloween fortfarande en vag profil på många håll i Finland. Många ser ingen som helst anledning till att bunkra upp med karameller den här tiden på året om utklädda barn skulle komma förbi.
– Nu har nyhetens behag passerat, men halloween har etablerat sig som ett användbart tema när man vill ordna fest. Samtidigt har firandet allt oftare kopplats ihop med den uråldriga finska skördefesten kekri.