Sexualitet – mer än sex
Vi gör det. Djuren gör det. Fortplantning kräver ändå inte alltid sex på det sätt som de flesta av oss tänker på det till vardags. Frågar man en evolutionsbiolog om vad sex är kommer diskussionen bland annat att handla om både bakterier och blåstång.
Lotta Sundström, professor i evolutionsbiologi, slänger fram det dramatiska med en gång. Bakåtlutad i sin stol på arbetsrummet i Biocent- rum 3 ute i Vik i Helsingfors, säger hon att sex kan kopplas till individers död.
– Vi tänker på sex och fortplantning som synonymer, men det beror på att vi utgår från växterna, djuren och människorna, som är flercelliga, börjar hon.
För att förstå det hela behöver man vara beredd att utvidga sin syn på könet, ta sig tid att rota djupt i sina gamla biologikunskaper, kanhända från skoltiden, och acceptera att kunskapen om hur världen är befattad kanske har ändrats sedan man själv satt med scheman över vilka organismer som hör till djurriket och vad som kanske är växter eller svampar.
Byter gener
Först måste man prata om encelliga organismer, som till exempel bakterier. De förökar sig inte alls på människovis och utvecklar inte heller alltid nya egenskaper på samma sätt, utan ägnar sig åt något som kallas horisontell genöverföring. Precis som växter och djur producerar nya genkombinationer genom sex – alltså blandar ihop gener från hona och hane – blandar bakterier ihop gener, men genom att utbyta dem sinsemellan. Skillnaden är att en bakterieindivid genast kan sätta i gång med sina nya verktyg, medan vi, i egenskap av djur, ser den eventuella nyttan först i nästa generation. Enskilda bakterier skaffar sig alltså egenskaper de inte tidigare haft genom att plocka upp gener av varand- ra. Fler blir de genom att dela sig, oberoende av om de varit med om ett genutbyte eller inte.
– Bakteriernas fortplantningshastighet är dessutom hög, ibland bara tjugo minuter mellan delningarna. Därför kan de anpassa sig till förändringar i miljön väldigt snabbt. Antibiotikaresistens torde vara bekant för de flesta, säger Sundström.
Tillbaka till djuren, växterna och svamparna. De är olika livsformer på samma taxonomiska, alltså vetenskapligt systematiska, nivå. Förutom dem finns också alla protister: olika grupper av organismer som bildat egna utvecklingslinjer jämsides med de tre vi brukar tala om. Sätter man sig ner och börjar bena ut systematiken ser man till exempel att blåstången vid våra kuster varken är en alg eller en växt utan hör till en helt egen grupp.
På samma sätt är tsetseflugans fripassagerare Trypanosoma brucei, parasiten som orsakar sömnsjuka, inget djur.
– De här grupperna har olika sorts speciella beteenden för att utbyta gener, men fortplantar sig ändå genom delning på samma sätt som bakterierna, säger Sundström och vidgar så begreppet sex.
Så vad betyder sex för en evolutionsbiolog?
– Att utbyta och omkombinera genetiskt material, svarar Sundström.
Flera kön i naturen
När det sedan gäller människan och djuren är poängen att uppkomsten av nya genkombinationer är kopplad till fortplantningen.
Här kommer frågan om döden in.
– Människan som organism har flera olika cellinjer, en som kommer att fortleva i avkomman och andra som används i det vanliga livet, vanliga celler i organ som åldras och dör.
Om man kan tala om fortplantning av olika slag och begreppet sex i naturen kan man också diskutera antalet kön. Är de två eller kanske flera? På nytt beror svaret på vilka av naturens organismer man betraktar.
– Bland protisterna kan det faktiskt finnas flera kön än två, de kan ha upp till tio olika, säger Sundström.
Sexualiteten, antalet kön och olika fortplantningssätt hör till de frågor som Sundström plockar upp när den första föreläsningen i projektet Uni:nu sparkar i gång i universitetets huvudbyggnad på tisdag kväll.
Efter henne tar professorn i evolutionspaleontologi, Mikael Fortelius upp (o)likheterna mellan människans och de två chimpansarternas sexualitet. Därefter hakar universitetslektor Mikael Segerstråle på med temat homosexualitet i djurvärlden.
Och sedan – debatt, varsågoda!