Helsingfors ska sälja mer och låna massor

– Det vi kommit överens om finns inte med. Varför ska vi i så fall gå vidare i budgetförhandlingarna? Förslaget måste först göras om så att det följer våra prioriteringar, säger Emma Kari (Gröna) som är medlem i stadsstyrelsen.

Kari syftar på den tioåriga investeringsplan som nu för första gången är en bilaga till Helsingfors budget. I september gick de partier som sitter i stadsstyrelsen igenom vilka projekt som har förtur och vilka som kan skjutas upp. Men enligt Kari syns resultatet av de förhandlingarna inte i det förslag till stadsbudget som stadsdirektör Jussi Pajunen presenterade i går.

– Vi räknade med att staden satsar mellan 7 och 10 miljoner per år på att ytterligare främja kollektivtrafik, Pajunen föreslår 1 till 3 miljoner. För att främja cykling tycker han att 1 miljon räcker, när vi politiker utgått från stadsplaneringsnämndens förslag på mellan 5 och 8 miljoner.

Dessutom krävde partierna att ett billigare alternativ till den nya Lokvägen i Böle utreds.

– Någon sådan utredning tycks inte göras, säger Kari.

Stadsstyrelsens ordförande Tatu Rauhamäki (Saml) ser fram emot att höra Pajunens förklaring på måndag när stadsstyrelsen diskuterar budgetförslaget.

– Pajunen har rätt att göra sitt eget förslag. Kanske det gäller projekt som inte kan förverkligas ännu.

Marcus Rantala (SFP) tycker också att det är mycket märkligt att stadsdirektören inte beaktat det som grupperna kommit överens om. Där­emot är han glad över att planeringen av Arbis renovering finns med i budgeten för 2014. Själva renoveringen av fastigheten på Dagmarsgatan sker 2016–2017.

– Planerna har funnits länge, men det är alltid roligt när de konkretiseras.

Ska sälja mer

När Jussi Pajunen i går presenterade sitt förslag inför medierna återkom han flera gånger till det hål i stadsfinanserna som uppstår när Helsingfors Energi inte längre bidrar med hundratals miljoner per år. Under åren 2003–2013 har man flyttat över mer än 1,7 miljarder euro från affärsverket till staden.

Den snart förestående bolagiseringen av Helsingfors Energi har bara en marginell inverkan. Avgörande för avkastningen är det tunga investeringsprogrammet som väntar energibolaget mot slutet av årtiondet.

– Vem som helst kan titta på Helsingfors budget och fundera vad som händer om 200 miljoner faller bort. Det är ett reellt hot, säger Pajunen.

För att minska stadens kostnader ska man trimma överallt, så kallad produktivitetsförbättring (se fakta). Intäkterna ska växa genom att staden säljer fler tomter och lokaler.

– Hittills har vi inte sålt lokaler och aktier i någon större omfattning. Det gäller enstaka bostäder och lokaler som staden inte behöver, säger budgetchef Tuula Saxholm.

I gårdagens Helsingin Sanomat hade lokalcentralen en annons om 59 kontors- eller affärslokaler och tio daghemslokaler som är till salu i Kampen och Gräsviken. Intäkterna från den här typen av försäljning ska enligt budgeten uppgå till 25 miljoner nästa år, och 35 miljoner per år 2015 och 2016. Under samma period kommer stadens skulder att öka med en miljard.

– Skuldsättningen ökar snabbt. Man får vara oroad över det. Jag är rädd att vi tvingas fatta tuffa beslut i framtiden, säger Rauhamäki.