Rapport föreslår mer lärarpraktik i söder
Det finns så gott som ingen dialog mellan skolorna och den finlandssvenska lärarutbildningen, visar en färsk rapport. Dialog eller inte, det är fler lärare i söder som behövs, är några av reaktionerna.
Förbättra dialogen mellan pedagogiska fakulteten och skolorna och ordna mer lärarpraktik utanför övningsskolan, särskilt i södra Finland. Det föreslås i den färska rapporten Dialog på undantag? Samverkan mellan lärarutbildningen och avnämarna i det svenskspråkiga Finland.
Föremålet för undersökningen är kommunikationen kring utbildningen och lärarnas beredskap för arbetslivet. En enkätundersökning visar att rektorer och skoldirektörer inte tycker att det finns mycket till dialog.
"En uppfattad kris i lärarutbildningen kan eventuellt grunda sig i avsaknad av kommunikation mellan skola och lärarutbildning. I enkäten har vi visserligen endast rektorers och skoldirektörers perspektiv, men det är lite oroväckande att de inte alls känner sig delaktiga i lärarutbildningen", skriver professor Staffan Selander som sammanställt rapporten i samarbete med Wieland Wermke och Lena Geijer.
Barbro Högström, svensk utbildningsdirektör i Esbo, har länge önskat sig bättre kommunikation med lärarutbildningen.
– Vi behöver kommunicera om hur vi ska få tillgång till lärare å ena sidan, och å andra sidan hurdana lärare som behövs. Skolkulturen är annorlunda här, och mer fältpraktik där lärarstuderande kunde bekanta sig med olika skolkulturer är därför en bra idé. Det behövs kommunikation med arbetslivet också under studierna, säger Högström.
Räcker bättre dialog och praktik i söder till för att lösa det akuta problemet med lärarbristen?
– Väldigt svårt att säga. Men jag tror nog att vi provat så många andra metoder att det nu är värt att prova på att ordna utbildning också här.
- I samarbete med Enheten för allmän pedagogik vid Åbo Akademi kommer Förbundet Hem och Skola att genomföra en finlandssvensk föräldrabarometer.
- Med barometern vill man få fram hur föräldrar till barn i svenska grundskolor ser på skola och fostran.
- Föräldrar och vårdnadshavare kan fylla i enkäten på webbadressen hemochskola.fi. Enkäten är öppen under oktober månad och tar ungefär 20 minuter att fylla i. Svaren är anonyma. Resultatet av barometern kommer att publiceras i början av 2014.
Rektor Ellinor Hellman vid Åshöjdens grundskola konstaterar att skolan redan nu tar emot fältpraktikanter.
– De är alltid välkomna. Just nu har vi två praktikanter, men de kunde gärna vara fler.
Mia Förars-Pöytäniemi, ledande rektor för västra distriktets skolor i Helsingfors, förundrar sig över frågeställningen.
– Jag tycker nu kanske att det låter ganska märkligt med dialog mellan lärarutbildningen och skolorna. Är målet med dialogen att vi ska få fler lärare? Jag undrar hur i så fall. Vill man diskutera kvaliteten på undervisningen rent generellt är det förstås vettigare, säger Förars-Pöytäniemi.
Undervisningsrådet Armi Mikkola vid Undervisningsministeriet anser att rapporten innehåller viktiga förslag, men att en del relevanta bitar tyvärr inte hade granskats. Hon tyckte inte att man vid seminariet kring rapporten på måndagskvällen lyckades precisera vilken dialog det är man är ute efter.
– Det blev tydligt att man inte är nöjd med nuvarande situation, och att man vill ha en ny samtalsordning kring utbildningen, men det blev oklart vad det är man vill ha.
Hennes egen kritik handlar om det som saknas i rapporten, som ämneslärarutbildningen och fortbildningen.
– Lärarutbildningen är inte bara pedagogiska fakulteten. Det måste vara ett samarbete med andra fakulteter. Det är redan nu ett problem att det råder lärarbrist i naturvetenskaper som matematik, fysik och kemi. Därför har jag undrat varför representanter för naturvetenskapliga och humanistiska fakulteter inte ingått.
– Också fortbildningen skulle vara logisk att ha med, säger Mikkola.
Att utredningen över huvud taget gjorts har redan satt i gång ett samtal som är positivt, säger Svenska kulturfondens direktör Leif Jakobsson. Det är Kulturfonden som beställt rapporten.
Vilket problem är det man vill lösa genom förbättrad dialog?
– Många unga upplever att steget mellan utbildningen och skolverkligheten är stort. Det finns en diskrepans mellan verklighet och förväntningar. Det är viktigt att kunna formulera den här verkligheten, säger Jakobsson.