Djuren slukar Högholmens budget

Ilse Frilander rör ihop ägg, räkor och musslor i Högholmens foderkök. Det blir basen för vadarnas mat. Sedan hämtar hon en hink med olika spannmål som ska bli gröt till påfåglarna och gässen.

Sedan Frilander började jobba i foderköket för sex år sedan har menyerna blivit allt mer artspecifika. Det märks bland torrfodret och på hyllorna i fruktrummet och frysrummet. Dessutom märks det i Högholmens budget.

När direktionen för djurgården möts i dag har den en färsk budgetuppföljning framför sig. Högholmen kommer att kosta staden 400 000 mer än beräknat i år. Likadant var det i fjol.

– Staden stöder parken med fyra miljoner per år, bland annat för att familjerna ska ha råd att komma hit. Våra inträdesbiljetter är två tredjedelar billigare än biljetterna till övriga europeiska djurparker, säger Jukka Salo som är Högholmens direktör.

Broar hämtar in besökare

Som det ser ut nu kommer 485 000 personer att besöka Högholmen i år. Att parken inte når upp till målet på 570 000 besökare är inte orsaken till budgetöverskridningen.

– Budgeten bygger på fjolårets besökarmängd. Det är personalen, hyrorna och fodret som kostar mer än beräknat. Fodret blir tio procent dyrare varje år, säger Salo.

Han har svårt att se hur man skulle kunna minska utgifterna. Genom att hyra ut lokaler för restauranger och försäljning kan intäkterna öka, men det är inte sådant Salo bygger Högholmens framtid på. I stället satsar man på att planera fjorton projekt under de kommande fyra åren.

– Efter det börjar en genomgående förnyelse. Kronobroarna kommer att förbinda Högholmen med både Fiskehamnen och Kronohagen, vi får en egen spårvagnshållplats.

Salo utgår från att de nya förbindelserna ger mellan 100 000 och 200 000 fler besökare per år, och att i synnerhet besöken under lågsäsongen ökar.

Inga giraffer

Det finns många önskemål om hur djurparken ska utvecklas. Ryssarna är en växande och viktig målgrupp, likaså kineserna.

– Ryssarna vill se stora djur som giraffer. Men det är omöjligt på grund av klimatet. Annars är de väldigt nöjda med Högholmen, det finns ingen motsvarande djurpark i närheten av Sankt Petersburg.

– Kineserna vill se finländska och europeiska djur. Björnen är en klar favorit.

Helsingforsborna som besöker parken regelbundet önskar nya satsningar på byggnader och upplevelser. Under de senaste tio åren har alla investeringar gått åt till att reparera de befintliga byggnaderna.

Däremot satsar parken regelbundet på nya djur. Nästa år tar man emot surikater, maror, lammätande Kea-papegojor och utrotningshotade vikunjor.

Dyra möss

Nykomlingarna betyder fler menyer i foderköket. En del av maten odlas av djurskötarna – Alina Kallio och hennes kolleger i det tropiska Africasia, där de föder upp larver, gräshoppor och kackerlackor. Men deras ormar behöver minst en mus per vecka. Mössen och råttorna som importeras och hör till den dyraste födan finns i flera olika storlekar.

– Vi vill ge dem lite variation, säger Kallio när hon matar en majsorm med en ung men fullväxt mus.

Det är förbjudet att mata djur med levande ryggradsdjur, därför står hon för motståndet när ormen hugger tag i sitt byte. På några minuter har den smäckra ormen slukat musen och drar sig tillbaka för att vila.

Hur vet man att en orm har fått rätt föda, Alina Kallio?

– Man ser det på musklerna och på att magen varken buktar ut eller går inåt. Ormarnas uppförande berättar också mycket, om de rör på sig trots att de fått mat har de inte fått tillräckligt. När de har ätit måste de vila i några dagar, annars kan de kräkas.